Festkvällen utbytt mot tragedi.

Igår eftermiddag när jag och Gustav höll på att göra oss i ordning inför middagsbjudningen vi skulle på pep min mobil till med ett inkommande sms från min mamma. Smset innehöll endast ett ord, och i samma sekund som jag läste vad det stod i smset, insåg jag att mitt liv förmodligen än en gång skulle ta en vändning jag inte vill. I smset stod det Förlåt. Efter att sagt till Gustav att kontakta mormor och mina syskon slängde jag mig i bilen, bad till diverse högre makter att det inte skulle vara försent när jag kom fram. Jag är den som har närmast till mamma, 2 mil, milen kändes ytterst långa, om jag tyckte det var jobbigt tidigare när jag inte fick tag på mamma, så var det definitivt inget mot igår. När jag kom fram till hennes hem var hon redan död, jag drabbades av total blackout, visste överhuvudtaget inte vad jag skulle göra, att finna henne chockade mig så totalt att jag över huvudtaget inte kunde tänka. Tack och lov kom några grannar till min hjälp eftersom jag i min panik tydligen skrikit och på så vid väckt lite uppmärksamhet. En granne tog hand om mig och ringde ambulans osv, men jag visste redan när jag hittade henne att det var försent. De senaste 6 månaderna har blivit så sjukt jobbiga och i och med gårdagen har jag nu ännu mer att bearbeta, inte enbart att min mamma är död, utan även bearbeta hur jag fann henne, lära mig leva med det minnet. Jag väljer nog nu att ta en paus i mitt bloggande, för hur lång tid vet jag inte, kanske handlar det om dagar bara, kanske veckor eller månader, men livet är lite för jobbigt just nu och jag vet inte längre om denna bloggen bör vara till för mitt skrivande. Thea

Kommentarer

9 mars 2013 17:03

anettyn

Jag miste själv min mamma hastigt sådär, men detta verkar ju vara det värsta; självmord, Jag har själv bipolär sjukdom och hoppas innerligt att aldrig ta livet av mej. Jag saknar min mamma som dog 99, så jävla mycket, fast jag då var 27 o nu är 41. Jag lider otroligt mkt med dej ska du veta. Kram från en som vet hur det kan kännas. Vill du skriva t mej så finns jag på hotmail.com aom anette_aman
9 mars 2013 17:42

biggan1e

Massor av tröstkramar.
10 mars 2013 11:48

sundasara

beklagar din förlust! Stor styrkekram!
11 mars 2013 14:54

JWE75

Oj, ibland är livet alldeles för orättvist. Ett helt gäng styrkekramar kommer här, om än i elektronisk form. <3
12 mars 2013 14:35

thea77

Tack alla för tankarna och kramarna. Anncatrine: Jag håller inte alltid ihop, men tack och lov har jag nära och kära som plockar ihop mig igen då jag faller samman.

Logga in för att skriva en kommentar.