Ät allt

Med risk för att starta ett mindre världskrig i hälsosammanhang, vill jag slå ett slag för en snart 12 år gammal bok som alla borde ha läst. Ät allt! Hellre nästan rätt än exakt fel är titeln på Gisela van der Ster Wallin och Anna-Carin E Lindskogs bok från 2000 som ganska effektivt tar död på många dieter och matmyter. Vi har alla hört och följt många av de kostråd som dagligen basuneras ut till oss; • Ät fisk! • Undvik socker! • Undvik kolhydrater! • Undvik fett! • Ät fibrer! • Ät mycket fett och lite socker! • Ät stora portioner energifattig mat! (för att hålla dig mätt) • Ät små portioner energirik mat! (för att bli mätt) Detta är ganska milda och ”normala” kostråd i förhållande till allt som finns därute, boken har betydligt mer skrämmande exempel, som t.ex. att skräpmat inte bara gör dig fet, utan även ”matar bakterier som fräter på dina inälvor”. Vissa så kallade råd kanske är lättare att vifta bort än andra, men vad bygger egentligen alla dessa råd på? Författarna menar att genom att höja vissa livsmedel till skyarna och förkasta andra fokuserar vi på enskilda detaljer i kosten istället för att se helheten. Vi behöver både protein, fetter och kolhydrater, de fyller olika funktioner i vår kropp. Hjärnan är beroende av ständig tillförsel av glukos (blodsocker), och när du känner dig sötsugen är det antagligen hjärnan som signalerar att förrådet är närapå tomt. Om hjärnan behöver kolhydrater, hjälper det då att äta en tesked smör? Vi behöver också fett, fett skyddar våra inre organ och våra nerver och dessutom behövs fett för att vi ska kunna utnyttja de andra näringsämnena optimalt. Karoten i morötter utnyttjas (sägs det) till 10% utan fett, men till 80% om det äts tillsammans med fett. Det finns många myter kring mat, men bokens budskap är precis som titeln; man kan och bör äta allt. Allt. I variation och lagom mängder. Och vad är då lagom frågar ni? Det är en mycket bra fråga, det är högst individuellt, men det finns allmänna rekommendationer, som t.ex. hur många kcal vi behöver per dag, baserat på kön, längd, vikt och ålder. Det vet ni ju redan. Glöm bara inte att dessa kcal ska komma från alla sorters mat.   För mig tog många år, X antal provade (och misslyckade) bantningskurer, kostråd och viktminskningsförsök och till sist en ätstörningsdiagnos innan jag började förstå: • Att alla kurer och restriktioner var det som satte käppar i hjulen för mig. • Att svart-eller-vitt tänket (Har jag redan ätit en bulle, kan jag lika gärna äta en till, det är ju redan kört) var det som satte stopp för min viktminskning. • Att när jag trodde jag var nyttig och åt långt under mina behov i syfte att först gå ner, så att jag sedan kunde leva hälsosamt, då stoppade jag kroppen från kan kunna vara hälsosam. • Att jag hela tiden var sugen eftersom jag skar bort det som kroppen behövde. • Att det var så länge sedan jag lyssnade på min kropp att jag helt hade glömt bort vad signalerna betydde. Jag är ingen expert i ämnet. Precis som de allra flesta har jag min egen erfarenhet att luta mig mot, otaliga mer eller mindre lyckade försök och experiment, med min egen hälsa som insats. Det jag har lärt mig är att det finns ingen enkel metod, ingen genväg. Alla har vi olika förutsättningar och olika behov, och det är dem vi måste lyssna på. Många som försökt hjälpa mig genom årens lopp har kommit med många olika råd, gröten är en av mina favoriter. ”Man ska äta havregrynsgröt till frukost. Det är nyttigt, billigt och man står sig bra på det.” För det första har jag aldrig tyckt om gröt, men jag har lärt mig att äta det, för det är billigt, det är nyttigt – kroppen behöver kolhydrater i en form som den kan bearbeta, dvs. tillagat, så som gröt eller bröd. Men står man sig verkligen bra på gröt? Kolhydrater är det som mättar minst, proteiner är lite bättre och fett är det som mättar bäst. Betyder det att vi hela tiden ska äta bara rent smör, eller dricka olivolja för att det mättar bra? Naturligtvis inte! Men drick ett glas mjölk till gröten. Även standardmjölk är till 97% fettfri så varför leta upp ett ännu mer fettfritt alternativ? Ät ett ägg till gröten också, det är en bra fett- och proteinkälla. Nu har du fått en bättre balans och en mer komplett måltid än bara en tallrik gröt. Eller ät en tallrik filmjölk, en grov macka med smör och skinka eller varför inte avokado. Igen, du har fått både kolhydrater, fett och proteiner. Mitt råd, icke-expert som jag är, är att sluta lyssna på alla kostråd och kurer som finns runtomkring. Lyssna på kroppen istället, den vet vad den behöver. Lär dig lyssna på vad den säger istället. Sätt dig in i ämnet, läs allt du kan komma över, men köp inget rakt av. Ifrågasätt allt! Och ta hjälp om du känner att du behöver det. Eller kanske även om du tror att du inte behöver det. Ta hjälp av familj, vänner och/eller professionella. För många kan det vara viktigare att ta reda på varför man äter, istället för att försöka hålla blykoll på vad man äter. Våga istället säga ”Jag trivs inte med min kropp, och jag vill ha hjälp att förändra den, eller förändra hur jag ser på den.” För min del har det inneburit snart ett år av regelbundna sjukhusbesök, både hos sjuksköterska/dietist och hos samtalsterapeut. Det har varit både spännande och jobbigt, ibland har jag varit taggad till tusen och ibland fullständigt omotiverad, men nu, för första gången på länge, har jag huvudet över ytan. Jag börjar må bra.