Mycket engagerad
211 inlägg
På jobb och bland kompisar pågår den ständiga diskussionen om hur mycket vårt dagliga kaloribehov minskar när man ständigt ligger på stort kaloriunderskott. T ex om man har ett enrgibehov på 1900kcal och äter endast 1400kcal (utan undantag och utan förändring i motion osv..) under låååång tid, låt oss säga 6 månader. Om man fortfarande har övervikt efter dessa 6 månader och stannar upp i viktminskning så verkar folk tro att deras energibehov minskat till 1400kcal... Jag tror dock att att det är ögonmåttet som blivit sämre och att man äter mer än 1400 kcal... Vad tror ni? Och vad VET ni? Någon som kan länka till några intressanta forskningsresultat på detta?
Hela artikelserien är bra och har källhänvisningar till forskningsresultat som styrker påståendena om du vill läsa mer: "Även om informationen här ovanför tydligt visar på att för befolkningen i stort så är svältläge och låg metabolism ingen förklaring till varför vissa personer har svårt för att gå ner i vikt eller varför viktnedgången stannar upp efter ett tag i interventionsstudier. Som en liten notis kan tilläggas att inte ens anorektiker brukar ha en lägre energiförbrukning per kilo än friska personer i de flesta studier även om någon har visat på en liten marginell skillnad (6)." källa: http://traningslara.se/svaltlage-lag-amnesomsattning-del-1-sanning-eller-myt/ "1992 genomfördes en väldigt intressant studie på just den här typen utav personer (1). Det man gjorde var att man samlade ihop ett antal personer friska överviktiga personer som samtliga vid flera tillfällen uppgett att de dagligen åt mindre än 1200 kcal/dag till sin respektive dietist/vårdgivare. Deltagarna hade varit viktstabila de närmsta veckorna innan studien började. Efter initiala mätningar så gjorde man över två veckors tid flera mätningar av deras ämnesomsättning och förändringar i vikt och kroppsfett. På så sätt kunde man se om deltagarna hade en onormalt låg ämnesomsättning, om de åt så lite kalorier som de angav och om de gick upp eller ner i vikt när de åt som de påstod. Resultaten visade att deltagarna i studien feluppskattade sitt kaloriintag med 47 % och sin fysiska aktivitet med 51 %. Deltagarna trodde med andra ord att de åt mycket mindre och rörde på sig mycket mer än vad de faktiskt gjorde. Om man använt deras angivna värden så hade man kommit fram till att de förbrukat långt mer kalorier varje dag än vad de åt och att de borde gå ner i vikt. När man däremot gjorde faktiskt mätningar av deras energiförbrukning och energiintag så tog dock dessa ut varandra och deltagarna var därför viktstabila. Sett till kalorier så var skillnaden mellan deras uppgivna kaloriintag och deras faktiska kaloriförbrukning ~1000 kcal vilket visar att även om man vet hur aktiv en person är så måste man även veta hur mycket kalorier de äter för att veta om de ska gå upp eller ner i vikt och man kan oftast inte lita på de värden som folk själva uppger, särskilt inte personer som påstår att de inte kan gå ner i vikt trots väldigt låga kaloriintag." "Under viktnedgång kan det ske en sänkning av ens energiförbrukning som inte beror på ens viktnedgång på ungefär 10 %. Normalspannet på ett uträknat energibehov ligger kring ±15 % vilket innebär att även om man har en normal metabolism så kan den avvika 15 % från normalvärdet åt båda håll. Om vi nu tänker oss en person som ligger i ytterkanten nedåt och inkluderar den ytterligare sänkningen i metabolism pga pågående viktnedgång så hamnar vi på en siffra på ungefär 23 % lägre kaloriförbrukning än förväntat värde. Detta innebär att en stillasittande 25 årig kvinna som är 165 cm lång och väger 60 kg istället för en energiförbrukning på ~1850 kcal/dag kommer att ha en energiförbrukning på ~1400 kcal/dag. Allt under detta innebär alltså viktnedgång även för en tjej som inte rör sig mer än nödvändigt och som har en ovanligt låg metabolism." källa: http://traningslara.se/svaltlage-lag-amnesomsattning-del-2-de-som-sticker-ut/ Som kuriosa kan jag nämna att jag kollade TSH och T4, T3 (ämnesomsättningsprover) direkt efter att jag gått ner 10kg på 12 veckor och jag ligger i överkanten på normalspannet ändå. Trots stort underskott i 3 månader.
Tackar för länken! Har skummat genom, ska läsa mer ingående senare!
Om det hade varit som dina kollegor påstår så hade det ju inte funnits några anorektiker.... Nä så funkar det inte. Om man påstår att man lever på 1400 kcal/dag 7 dagar i veckan och har en kropp som kräver 1900 kcal och man inte tappar i vikt så ljuger man. Jag tror snarare precis som du att dom inte har koll på mängden längre, ögonmått är ett förrädiskt mått. Utmana dom vettja! Säg att du lovar ett resultat på vågen dom närmaste 2 v om dom mäter och väger ALLT och då menar jag verkligen ALLT dom stoppar i munnen, grönsaker, frukt sås och allt dom tar till maten ska dom veta kalori innehållet på. Dom får då inte överskrida sina 1400 kcal en enda dag på dessa 2 v. Om dom ändå inte tappar i vikt så erbjud dej att betala deras ämnesomsättningsprov på vårdcentralen ( det kostar inte mycket,100 kr på min vårdcentral och det är grymt ovanligt att man har nåt fel på ämnesomsättningen).