Annorlunda nystart

Dags för "lilla" jag att göra entré på matdagboken.se. Har vart med på viktklubb innan, gillade det faktiskt skarpt, och gick ner över 10 kilo förra sommaren och hösten. Var så stolt över mig själv och tänkte aldrig mera tresiffrigt. Men under julen började kurvan gå uppåt igen och sen på våren hände saker som gjorde att vikten var det absolut sista jag tänkte på. Det handlade mer om att orka ta sig framåt och mat har ju alltid fått mig att må bättre innan, om än bara tillfälligt. Jag åt för att överleva, fast jag egentligen visste att det jag utsatte min kropp för genom att äta var precis det motsatta. Nu har jag bestämt mig för att börja om på nytt och den här gången ska vara den sista gången jag börjar om. Den här gången är det annorlunda. Den här gången har jag M som står bakom och stöttar mig, ibland går framför och drar mig. Och det största och mäktigaste steget av allt - den här gången ska jag ta läkarhjälp. Jag har fått en tid nu i veckan. Å ena sidan vet jag att jag har stora problem som jag måste få hjälp med. För första gången vågar jag säga högt att jag har en ätstörning. Det är det bara M som vet, han är den enda jag litat nog på för att erkänna. Å andra sidan är jag jätteglad att bli avvisad av vården. Att mötas av att det "bara" är att äta mindre och röra på sig mer. Att jag ska ses som lat. Att jag inte blir tagen på allvar. M säger att jag måste gå dit förutsättningslöst, inte vända taggarna utåt om de säger saker jag inte vill höra. Jag tänkte att om jag börjar skriva av mig här, om fler vet, så kanske jag vågar sänka garden lite. Jag hoppas att någon här vill följa mig lite på vägen, peppar lite ibland också. Jag vill gärna veta mer om er också, hur ni har kommit till vart ni är idag och vart ni är på väg. Det här är tänkt att vara mitt första blogginlägg, men jag skriver det här också för att hitta lite läsare och förhoppningsvis vänner. Var stolta över vad ni gör för er själva här. / E http://www.matdagboken.se/mufflon