Nykomling
5 inlägg
Har bestämt mig att jag ska minska ca 20 kg i vikt, men det viktigaste att få ett nyttigare liv med mindre ångest gällande mat. Därför vill jag inte bli fixerad eller att viktminskningen ska gå för fort, vill ändra livsstil som jag kan leva med och behålla den nya hälsa...Har blivit medlem här för att hitta stöd och motivation då jag känner mig väldig ensam i min omgivning om att behöba gå ner i vikt....Några som har några bra förslag på bra dieter och inte bara bantningsmetoder?Beundrar alla er som har kommit en bit på eran viktminskning och hoppas på att få ta del av eran kungskap? Tips på vad man gör när man är ensam och går in i gamla vanor och tröstäter?Lycka till alla... =)
Du har redan gjort en massa arbete, väldigt viktigt arbete, med dig själv och ställer alla de rätta frågorna. Först och främst är det jättebra att du identifierat kopplingen mellan tröst och mat. När ett beteende identifierats kan det förändras! Jag bröt med den gamla vanan att gå i kylskåpet och nalla när jag började titta på vad jag åt och frågade mig själv "till vilken nytta blir det här då?" inna jag stoppade i mig vad-det-nu-var jag siktat in mig på.Oftast hade jag inget bra skäl, ingen vettig anledning och kunde inte hitta någon bra motivation att frångå måltidsordningen så då stängde jag kylskåpet igen och gick därifrån.Men den metoden kanske inte fungerar för alla, somliga har blivit hjälpta av att bara ha bra saker hemma och aldrig ha något i kylskåpet som de kan tröstäta på. Det som inte finns kan man inte äta upp. Men det fungerar ju å andra sidan bara om man inte har fler i hushållet att ta hänsyn till.Det finns säkert fler strategier här på Matdagboken! Bloggarna är fulla av intressant läsning!Jag är jätteglad att du är långsiktig i ditt tänkande, det är enormt viktigt. Redan där har du tagit ett jätteviktig steg! Det är helt rätt som du tänker att det ska hålla för livet, inte bara för tillfället!Jag har börjat, när jag kommer ihåg det (ny vana som är lite seg att jobba in), med förrätt. Det gör portionerna mindre och jag får i mig alla grönsaker jag behöver. Det kan vara kokta sommargrönsaker, strimlad vitkål, blomkålsbuketter (jag älskar dem råa, de minsta, knapriga! Dem äter jag som godis!) eller något annat gott beroende på säsong och tillgång.Dessutom har jag bytt tallrikar, små tallrikar är bättre tycker jag för då tar man mindre portioner och blir inte lurad att äta för mycket. Fungerar klockrent!För att komma ifrån småätandet, som för mig mycket hade med ratslöshet och tristess att göra också, har jag försökt aktivera mig varje gång jag känner ett intresse för att småäta. För tillfället är det jonglering (försök till detsamma) som gäller. 3 bollar är allt som behövs, det är otroligt roligt om man inte är rädd för att misslyckas och det tar banne mig inte många minuter förrän man glömt bort att man var sugen på något när man började.Jag förmodar att man skulle kunna göra samma sak med annat man är intresserad av, som t ex sudoku, korsord, stickning, virkning eller varför inte en promenad runt kvarteret?Nu vet jag inte om det är dina måltider och storleken på desamma som är problemet, som det är för mig, eller om det är godiset som spökar som det kan vara för andra. Men Matdagboken är full av erfarenheter av alla möjliga slag så jag är övertygad om att du kommer att hitta någon som varit där du är och känner igen sig i din problematik!
För mig har matdagboken fungerat genom att planera dagens måltider i förväg. Då har jag även planerat någon lite godsak på kvällen eller så, och har kunnat äta den utan att behöva känna någon skuld.Ett annat problem jag hade (fortfarande har visserligen) är att jag inte vet när jag ätit nog. Jag blir inte mätt när äter, utan mättnadskänslan kommer först 20-30min. Vilket har resulterat i att jag alltid ätit för mycket, och sedan sitter där uppsvälld och proppmätt.Men genom att bestämma hur mycket jag ska äta varje måltid, och bara lägga upp det på tallriken har det blivit mycket lättare att kontrollera intaget. Jag har också lagt till en 20min regel (för att gå hungrig är ingen höjdare heller, vilket betyder att om jag fortfarande är hungrig när maten på tallriken är slut så väntar jag 20min. Om jag då fortfarande är hungrig äter jag lite mera, men det händer väldigt sällan att jag efter 20min behöver mer mat.Man behöver inte väga och mäta hela tiden, då är det ju lätt att bli fixerad. Jag räknar oftast i volym, tycker det är krångligt att väga saker. Jag har en slev som det får plats 1dl i som jag använder när jag lägger upp maten. Då blir det inte så krångligt tycker jag.Håller med LadyG läs bloggarna så kommer du hitta fler tips :)
Tack så mycket för alla tips!! Känns skönt att inte vilja ha någon snabb fix då det bara slutar i viktökning igen. Det med att planera måltiderna tror jag kommer funka för mig med, känns tryggt om man ska veta vad man ska äta under dagen och behöver inte oroa sig för att det är för mycket eller för lite...Känner igen mig med hungerkänslorna, har jätte svårt att skilja på om jag är hungrig eller bara sugen...oftast detta när man är ensam eller rastlös. Ska försöka att finna något annat sätt att hantera detta, så tack för tipsen!!!!!Har även börjat använda mindra talrikar och nu tänker man inte på det länge...Tusen tack!! // Jessica
Jag har sedan midsommarveckan lagt om kosten till LCHF i stor del och redan från första dagen minskade mina hungerskänslor. Jag blev mättare än när jag åt mycket pasta och potatis. Tidigare har jag fokuserat på att äta fiberrik mat och med många grönsaker men inget hände.Jag har familj och känner att om det ska fungera så måste bli något som alla kan följa så inte jag ska äta en sak och sen ska alla andra ta något annat. Efter att ha läst om Atkins/LCHF och sett att man med lite medel kan ordna maten för hela familjen började jag bearbeta tanken hos de andra. Efter många samtal så beslutade vi att testa under semestern och jag är över förväntan nöjd. Främsta orsaken till att jag lyckas denna gång tror jag är just att jag minskar intaget av kolhydrater och tvingar kroppen att ta av mitt eget överflöd. Att jag samtidigt inte känner något sötsug eller är hungrig är extra positivt. Dock innebär det att jag måste bevaka min dotter som får samma känsla och gärna vill hoppa över måltider. Vi väger oss alla och barnen får inte gå ner i vikt samtidigt som vi vill ha koll så att denna kost inte medför att de ökar drastiskt i vikt. De äter både kolhydrater och ökad fettintag vilket känns lite si och så men under denna tid har vi inget som belägger denna känsla.Jag rekomenderar att du läser mer om LCHF och testar det om det känns rätt för dig. Tror inte att denna metod är rätt för alla men den är helt klart värd att betrakta och ta ställning till. Lycka till.