Mycket engagerad
165 inlägg
Jag har hört att om man äter godis och sötsaker rätt ofta eller nästan dagligen att man då har det sockret i blodet vilket gör att man vill ha mer och om man slutar äta såna sötsaker under ett tag `typ en månad` då det sockret åkte bort och man inte har suget kvar efter godis. Är detta sant och om jag nu efter att inte ätit sånt sött o gott på länge att jag kommer gå upp direkt för att min kropp inte är van? Kommer jag bli beronde o få sockersug?
Socker är väll allmänt känt som smått beroendeframkallande, men hur starkt man reagerar beror nog väldigt mycket person. En del måste sluta helt för att komma över sitt beroende medan andra klarar av att tillföra sötsaker lite då och då. Att helt undvika socker är svårt, då det finns i väldigt mycket av den mat vi äter till vardags, och inte bara i godis/kakor m.m. Så förmodligen så är du redan "van" vid socker och klarar redan av att behärska suget. Du kommer inte att gå upp i vikt om du börjar äta godis - så länge som du gör av med mer kallorier än du stoppar i dig. Men jag undrar varför du vill börja med sötsaker om du nu klarat dig utan tidigare?
Jag är ganska galen i glass och det är extrapris överallt känns det som och hade tänkt börja unna mig det denna veckan..Hihi Vilken tur, vill inte ha den magen som är mjuk o dallrar
Hej! Att socker är skadligt på många sätt råder det inga trvivel om. Men det är ytterst indivduellt hur vi reagerar på socker och detta har biokemiska förklaringar. Ca 75% av oss människor har en medfödd känslighet för socker och ca 1/4 av dessa är extremt känsliga. För sockerkänsliga kan socker i alla former vara väldigt beroendeframkallande. Socker och andra former av snabba kolhydrater påverkar kroppens egna signalsubstanser som gör att vi mår bra oss känner oss tillfreds. Om man intar stora mängder socker anpassar sig hjärnan till överstimulansen så att det ständigt krävs högre doser för att uppnå samma effekt. Socker är kolhydrater och kolhydrater är föda som kommer från marken; Grönsaker, frukt och spannmål och allt som man kan tillverka av dessa. Våra kroppar är intelligent konstruerade att kunna ta hand om kolhydrater på ett bra sätt, med förutsättning att man intar det i måttliga mängder. Rent biologiskt sett är vi helt lika de stenåldermänniskor som levde för ca 100 000 år sedan. Vårt näringsbehov är detsamma som människorna hade då och våra gener är anpassade till en värld där det vi äter måste fiskas, jagas eller plockas i naturen. På så vis fick man aldrig i sig skadliga mängder. Mvh Carina , kostrådgivare på Matdagboken.se