Jag har försökt gå ner i vikt säker 100 gånger de senaste 10 åren. Helt galet. Kan börja så pepp men sedan räcker det att en liten sak händer som gör att jag inte kan göra som jag brukar (typ schemaändring, köpt fel ingredienser, kortare resa) så faller ALLT. och så tar det 6 månader att samla ork till att försöka igen.
I november - 20 fick jag en ADD-diagnos, vilket förklarar SÅ mycket kring hur jag funkar överlag i vardagen. Men det slog mig precis att de här svårigheterna förmodligen också är en stor anledning till att det kräver så enorma mängder energi att ens börja dag 1. För att inte tala om igångsättning vid träning.
Undrar om det finns någon annan i liknande situation? Självklart vet jag att man inte behöver ha en diagnos för att ha svårt att komma igång... Men diskrepansen mellan vad jag VILL, planerar och behöver jämfört med vad som är möjligt att genomföra är galen. Det skulle kunna brinna i mitt knä och jag skulle ändå ha svårt att tömma mitt vattenglas över elden...
Fint att höra att du fått förklaring till varför ditt agerande och din koncentration inte alltid fungerat på bästa sätt. Hoppas du kommer på bra stategier för att få det hela att fungera. Lycka till!
Jag har också ADD diagnosen och det förklarar också mycket men allt handlar om hjärnana sätt att tänka och jag kan låsa mig flera ggr i veckan och ska skita i allt när det gäller det som enbart rör mig, sedan har vi annat från omvårlden som påverkar och det kan få mig att vilja ta till mitt gamla tankemönster där en på se godis istället för att kanske skala ett par morötter som man dipa i en god hemmagjord dip (finns goda relativt okej fuskvarianter också).
Kommer man igång och tar sig över tröskeln, arbetar med tankar så blir de också oftast för mig numera de som tar över så när allt dragit över så fortsätter jag bara.
Allt handlar om att få det till din nya vardag.
Ett ordspråk jag fått till mig som jag försöker lägga mest energi på är "det är inte vad du äter på lördagen som gjort dig överviktig utan det du äter söndag till fredag" samt istället för när man halkar av banan vilket händer ibland och då tänker jag oftast "Skitsamma nu har jag förstört all igen" och så tar det månader innan nytt försök så brukar jag ta till "okej det sket sig idag... Imorgon är en ny dag fri från misstag" och det är just hur man fortsätter imorgon som lämnar störts avtryck samt ställer till det mest i längden.
Lycka till på din resa
Hur lång tid tar det för att få en utredning ? Äter ni medicin för det ?
Jag äter strattera.
Det är olika från län till län.
Jag gjorde min inom privat psykiatri (Capio) ansluten till landsting. Tog ca 7 månader innan och köerna blir inte mindre. Är man dock villig att betala kan man få det snabbare från privata aktörer inom psykologi...
Tack för snabbt svar.