På gång
49 inlägg
Hej! Jag har som mål att gå ner 10 kg men även att hitta ett sunt förhållande till mat där jag klarar att t ex äta ett ballerina kex utan att behöva trycka i mig hela paketen. Jag tänkte kämpa för att nå mitt mål genom filosofin "äta allt med inte alltid". Dvs att allt är ok men inte varje dag och ska hålla koll genom att räkna kalorier. Men blir så stressad av alla olika dieter. GI, lchf, iso osv. Går det inte att gå ner i vikt med "äta allt med inte alltid"? Min förvirrade hjärna mottager gärna tips och tankar :)
Har lite samma tänk, fast jag försöker äta mer grönsaker och protein för att bli mättare på mindre kalorier. Lite åt ISO- hållet men följer inte den dieten slaviskt. Äter egentligen allt men försöker välja sånt som man står sig på. Blir så jobbigt om man ätit upp halva sitt dagsbehov i sötsaker och sedan får gå hungrig resten av dan för man har så lite kalorier kvar att äta för. Men brukar se till att det finns utrymme för nåt extra på helgen typ ett glas vin eller nåt sött. Passar inte mig att följa ett färdigt kostschema vilket jag märkte väldigt fort. Gör mitt eget schema, ibland dagen innan och ibland för några dagar framåt. Oftast är det frukost, lunch och middag som jag lägger in och sen äter jag de mellanmål jag känner för den dagen (inom ramarna för kalorinivån). Lägger jag bara in efter hand som jag äter brukar det sluta med att jag ätit upp alla kalorier innan kvällen, vilket är mindre kul och oftast leder till att jag äter över min kalorinivå den dagen eftersom jag blir så hungrig.
Håller absolut med! Är viktigt att man hittar ett sätt att äta som man kan fortsätta med, som blir en livsstil. Annars går man ju upp igen. Därför är det ju extra viktigt att hitta just det som passar dig! Räkna kalorier kan vara bra i början för att lära sig lite om vad olika livsmedel/maträtter innehåller och vad som är en "lagom portion". Men det kan/ska man ju inte fortsätta med resten av livet.
"Lagom är bäst" heter det ju :) Jag tror vi gör det lite lätt för oss (ibland) och tror att om jag byter "diet" så löser sig allt. I de allra flesta fall så handlar det nog om hur vi förhåller oss till maten, och motionen. Jag kritiserar definitivt inte de som äter enligt GI, LCHF etc, men ofta tror jag att många av oss försöker göra det för enkelt för oss istället för att ta itu med det egentliga problemet.Ungefär som när man börjar jogga och det blir diskussion om t.ex maxpuls. Vad är det, hur mäter man det, vilken användning har man av det. Mitt råd är att börja med att äta och röra på dig som du brukar, skriva in allt i MD och sedan dra lärdom av det. Jag gillar din filosofi och jag tror på den! Fixade själv att bara äta halva paketet Ballerinakex igår ;)
Jag tror på att oxå lära sig mycket om hur kroppen egentligen fungerar, med ämnesomsättning, hormoner, signalsubstanser och allt vad det är. Istället för att alltid "skylla på sig själv" om du förstår vad jag menar ("Jag har så dålig karaktär, om jag bara kunde vara hårdare mot mig själv, jag måste bli bättre/sundare/duktigare för att klara detta..." osv).
När jag började banta den här gången så bestämde jag mig för att jag skulle tycka om det jag åt. Först så började jag med nutrlilett vilket jag tycker är helt ok. Sen när jag började lägga till annat så tog jag några olika soppor, såna som jag gillade. Jag var inte så förstjust i grönsaker och då åt jag det inte. Men ok då, paprika kan man ju äta, sen så blev det någon tomat. och eftervart så blev det mer och mer grönsaker som jag kom på var ok. Mina smaklökar har vant sig sakta men säkert. I söndags så tog jag ett ballerina kex. 70 kcal :) Så jag äter det mesta nu, men lite av det onyttiga :)
Efter 11år av jojobantning har jag tagit beslutet att äta efter måttet; hälsosamt, rent, gott och beständigt. Nu återstår de o se hur det ska bli med detta, men jag tror helt klart att man inte slaviskt ska följa en diet framför allt om man inte gillar den för de slutar bara med katastrof. Äta de man tycker om, som är näringsrikt och nån enstaka gång unna sig något mindre näringsrikt, och se till att man förbränner mer kalorier än man äter, så bör man hamna någorlunda rätt...??
Therese 7 hur äter du och har du gått ner mycket i vikt? /Lena
Lena: Just nu har jag tagit en paus i detta med att försöka gå ner pga att min syster under hösten drabbats av cancer och jag spenderar mycket tid hos henne. Hon behöver gå upp i vikt och därför prioriterar jag att se till att hon får i sig så kaloririk mat som möjligt. Men jag är viktstabil nu iaf så har inte gått upp i vikt trots detta vilket jag ändå får vara nöjd med. Gick ner 5 kg i slutet av sommaren/början av hösten och vill gå ner fem till. Åt då mycket mer grönsaker, lite mer protein (ägg, kesella, sojaprodukter, fisk mm) och lite mindre kolhydrater samt försökte välja långsamma sådana. Lite åt iso-dieten-hållet fast utan att följa något kostschema. Unnade mig även lite vin eller godis nån gång ibland, vilket funkade för mig, men det är ju olika. Har tidigare (i slutet av tonåren) varit betydligt mer överviktig än jag är idag och lyckades då gå ner över 20 kg på ett år. Varit hyfsat viktstabil i många år (+-5 kg), men de senaste åren har jag börjat gå upp i vikt igen och vill stoppa detta innan jag hamnar där jag än gång var.