Att man ska äta frukost ansvänds som argument i en massa skiftande hälsoråd. T ex hålla vikten, gå ner i vikt, prestera bättre etc. Jag skulle tro att det är ett råd man ger till folk som behöver gå upp i vikt också...
Och i samaband med alla dessa råd så finns framgångsjämförelser mellan frukostätarna och de som inte äter frukost. Och frukostätarna vinner alltid.
Nu har jag börjar fundera på om det finns nån studie (jag kunde inte hitta när jag googlade) på hur stor andel av befolkningen i stort som äter frukost och inte. Det verkar ju som om en ganska massiv majoritet gör det.
Om procentsatsen skulle vara ungefär densamma som i studien i MDs artikel Så här behåller du din nya vikt så faller ju hela frukostargumentet. Eller?
Jag är inte på nåt sätt ute efter att ta ifrån frukostälskarna deras "viktigaste mål på dagen". Men är verkligen nyfiken på hur stor andel av befolkningen som tillhör gruppen "mat före kl 12 får mig att må illa". :-)
Undrar nyfiken
Bummlan
som gjort sporadiska frukostförsök i 47 år men aldrig lyckats få till det :-)
En annan detalj värd att fundera på, iaf när det gäller studierna som pekar på frukostens nyttighet är: Hur stor andel av de som äter frukost är också mer kostmedvetna och hälsomedvetna i allmänhet vs de som inte äter frukost? Skulle skillnaderna fortfarande finnas där om båda grupperna i övrigt gjorde lika sunda val med avseende på resten av dagen i fråga om motion, kostval och vila?
Eller kan det vara så illa att de som normalt inte äter frukost även slarvar med valen av lunchmat och gör sämre kostval till middagen än de som äter frukost?
Det är frågeställningar som studierna inte besvarar. Korrelation innebär inte orsakssamband. :-)
Jag äter sällan före 13 på dagarna och enligt läkaren har jag prima väden, det räcker för mig men jag förstår dina tankegångar :-)
Jag är med! :-) Tror jag... *sa hon ödmjukt*
Lyckades dock hitta en studie, presenterad av Arla, där "8 av 10 svenskar tycker att frukosten är viktig". Nån hänvisning till vem som utfört studien, eller hur urvalet gjorts fanns inte. Så jag har svårt att ta den på allvar. :-)
Och vad jag förstått så är det vad man äter, och hur mycket man äter som avgör huruvida värdena är som de ska, och om man går upp eller ner i vikt. Inte vilken tid på dygnet, eller hur många mål man gillar att fördela det på.
Men i de flesta av dessa uppföljande studier får det att låta som om själva frukosten i sig är en bidragande faktor till ev framgång.
Sen är det ju aldrig riktigt definierat vad frukost egentligen innebär i de här sammanhangen, men jag gissar att det viktigaste är att målet intas innan ett visst klockslag.
För om vi definierar frukost som att "bryta fastan" (engelskans breakfast) så äter du ju din kl 13. Och jag min nån gång efter 12 (kan bli 15, om jag inte är hungrig innan). Och så länge vi inte fastar en hel dag så äter vi ju i såna fall frukost.
Gosh, nu är jag trött och pladdrar på och tänker högt hej vilt och fransar ut i kanterna - igen
Ett kausalt samband mellan två företeelser, A och B, innebär att A orsakar B.
En korrelation (orsakssamband) mellan A och B visar endast att förekomsten av A står i proportion till förekomsten av B (under vissa omständigheter).
Det finns många anledningar till att man skulle kunna hitta korrelation mellan A och B utan att det föreligger ett kausalt samband, till exempel att det finns ytterligare (hittills okända) faktorer.
Jag läste ett jättebra exempel:
Du mäter varje persons skostorlek och låter alla göra ett standardiserat intelligenstest för att mäta IQ. När du sammanställer dina data ser du en stark positiv korrelation mellan skostorlek och IQ. Vad är det frågan om? Kan det verkligen vara så att ökad skostorlek leder till högre intelligens, eller vice versa? Nej, naturligtvis inte. I stället är den avgörande faktorn i det här fallet ålder. Barn får inte lika höga poäng som vuxna på ett IQ-test. Och barn har mindre fötter än vuxna. I båda fallen är det åldern som är avgörande.
Man ska vara kritisk när de varken redovisar urval eller metod innan de drar sina slutsatser. Annars kan det bli som i exemplet, och det är sådant som gör det så svårt att läsa och tolka studier.
Vad och hur mycket är betydligt viktigare än när, med undantag för nattätande där man kunnat påvisa att det faktiskt är negativt för hälsan att äta när kroppen vill vila. Det har med ljuset att göra, kroppen vill gå ner i varv och vila när det blir mörkare, och då vill den inte ha en massa mat att jobba med.
Det är precis som exemplet med storken och barnafödandet. ;-) Så just det med korrelation vs orsaksamband är jag med på. :-)
Vad jag menar är att oavsett andra ovanor/vanor kanske inte normalbefolknings frukostvanor skiljer sig så mycket åt frukostvanorna i de studerade grupperna.
Då skulle ju det innebära att frukosten inte har någon påverkan alls på resultatet. Och att vi fungerar olika. Somliga gillar att få äta på morgonen, andra spar gärna sina kcal hela dagen så att de kan få äta på kvällen. Typ äta frukosten innan man går och lägger sig ;-)
Då perioder jag gjort mina frukostsatsningar har jag varit vrålhungrig hela dagen. Vilket i sin tur har gjort det betydligt knepigare att hålla mig inom kcal-budgeten. Som ju ändå är a och o för att uppnå önskad vikt.
Det vore intressant om det gjordes en studie där man enbart tvingade folk som tidigare inte ätit frukost, att äta det.
Och sen se vad förändringarna skulle bli. Kommer de att automatiskt gå ner i vikt? Typ?
I en sådan studie skulle folk sluta upp som semlor. Jag tror snarare på att vi alla fungerar olika men strävar efter samma mål - att tillgodose vårt kaloribehov. Vilken tid på dygnet vi gör det spelar egentligen ingen större roll.
Utöver det har vi så klart psykologiska beteenden som styr vad vi stoppar i käften. Vissa gillar att djupdyka i gräddtårtor, andra inte.
Problemet med din fråga är ju egentligen: vad är frukost? Alla äter ju frukost om man ser till engelskans "breakfast". Det som möjligtvis vore intressant att undersöka är tiden mellan avslutad sömn och första intaget av mat med fokus på kaloriintaget under resten av dagen. Skiljer det sig mellan oss som fastar i början på dagen gentemot de som svullar bagels till morgontidningen? Omnomnom.
Yeah, tack för vägen ut ur mitt sanslöst intrasslade resonemang!
Sista stycket i din kommentar, Pottis, är ju precis det jag var ute efter
Då får vi nog utföra den studien på egen hand. Fixar du det eller? Det viktigaste av allt är i alla fall att du mår bra Bumbum - med rostade frukostmackor i magen eller ej. Tänk på det!
Jag är alldeles för lat och ostrukturerad, för tillfället, för att genomföra några vederhäftiga studier ;-) Fast mig själv kan jag hålla koll på, och då kommer jag förhoppningsvis att kunna presentera ett resultat utan frukost (alltså typ fasta från uppvaknande till första intagna mål på en 5-8 timmar) och ett rejält kaloriunderskott. Och sen ska jag gladeligen använda den studien i alla sammanhang där jag kan ha användning för den :-)
Rostade frukostmackor = GÄCK! Men fattar, och köper, andemeningen ¤-:|)
Jag har alltid haft svårt att äta på morgonen, men jag vet att jag mår så mycket bättre under dagen och att jag presterar bättre om jag äter en stadig frukost, därför äter jag en ganska rejäl frukost trots att jag egentligen inte är hungrig.
Ibland gör jag en smoothie och en dubbelmacka som jag äter på bussen på väg till jobbet.
Tänk så olika det är, jag mår sämre av att tvinga mig att äta när jag inte är hungrig och har aldrig haft problem att prestera när jag fastar. Jag har inga problem att träna på fastande mage heller, men ska jag tävla äter jag ett eller två kokta ägg. Ägg är i stort sett det enda jag kan äta tidigt på dagen utan att magen revolterar och slår bakut.
Bäst mår jag om jag äter när jag blir hungrig och slutar äta när jag inte längre är hungrig (men fortfarande inte är mätt, dvs bara ohungrig).