Veteran
5951 inlägg
Ni som får och kan, fundera på om det inte vore en bra idé att utnyttja ledigheten och ge blod: "Stämmer detta på dig? Då är chansen stor att du kan bli blodgivare. Är 18-60 år (du får ge blod till minst 65 år; läs mer om ålder) http://geblod.nu/bli-blodgivare/fragor-och-svar/kategori/?c=42 Är frisk Väger minst 50 kilo Har giltig ID-handling Förstår och talar svenska Har svenskt personnummer" http://geblod.nu/regionsvaljaren/ Det behövs alltid nya givare, och det gör faktiskt inte ont. Jag är spruträdd, men blodgivning fungerar. Slipper jag se nålen går det bra, och sköterskorna på bussen brukar vara både lugna och snälla. Hoppas fler har möjlighet att ge blod!
Jag ska anmäla mig igen när jag flyttar tillbaka till stan. Har lämnat några gånger och det har känts bra. Inte haft några känningar efteråt. :)
Förhoppningsvis ska jag väl slippa behovet, men om jag själv skulle behöva blod hoppas jag ju förstås att det ska finnas. Så då kan jag ju dela med mig av mitt överskott till de som behöver det nu. Det känns inte mer än rätt.
Jag är redan blodgivare och håller med LadyG, ge om du kan, behovet är stort och tages tacksamt emot. Det gör inte ont och efteråt känner man sig som en bra medmänniska. Ett tips: på mitt jobb har ledningen arrangerat att blodbussen ställer upp sig vid anläggningen var tredje månad, då får vi anställda och andra runt i området komma under några dagar och lämna. Vi har det så förmånligt att vi får gå på betald arbetstid vilket gjort att av av de som kan har drygt 40% nappat!
För mig har det varit en självklarhet att ge blod, det tar inte speciellt mycket av ens tid, men för en annan människa kan det ge mycket tid att få fortsätta leva med sina nära och kära. Jag har även varit i behov själv av att få blod, och hade förmodligen inte suttit här idag om jag inte kunnat få det. Nu får jag dessvärre inte själv vara blodgivare längre, men jag försöker istället övertala folk i min närhet att ta det steget om de inte redan är det. Även jag är spruträdd, men att ge blod har alltid känts ok trots allt, har aldrig haft några känningar efter, någonstans i huvudet far tanken över att mitt blod kan ge en annan människa fortsatt liv, en känsla som fått mig att övervinna rädslan för sprutorna.
Jag är också blodgivare sedan 80-talet. Det är en hälsokontroll samtidigt då de kollar blodtrycket och blodvärdet också. Trevlig helg;)