Hej! Jag är ny på detta forum och är desperat.Jag har en ytterst komplex inställning till mat och kan nog sammanfattas med en förmodad ätstörning. Jag skulle behöva mycket hjälp, coachning, tips och råd.Bakgrund: Under relativt tidig ålder utvecklade jag ett självskadebeteende som senare genererade i att jag slutade äta vid 13 års ålder. Jag fann mig inte vara värd en måltid. Folk i min omgivning lade märke till detta i tidigt skede, innan jag hann utveckla anorexi, och hade koll på mig. I desperado försökte jag mig på att kräkas efter måltiderna de tvingade i mig men har ingen kräkreflux så min karriär som bulimiker blev kort. Mycket kort. När jag var 13 började jag även träna innebandy och kom med i damlagets b-lag när jag var 14 vilket gjorde att träningen ökade. Där såg jag min chans att få ut litet av mitt självskadebeteende och när jag var 16 hade träning blivit möjligen litet mer än hälsosamt och maten var fortfarande ett problem. Som en ursäkt blev jag vegetarian när jag var 14 och kunde på så vis även styra maten delvis.. (man blir påhittig) När jag sedemera flyttade hemifrån tog min kontroll på vad jag stoppade i mig och vad jag gjorde av med i energi över hand. Jag tränade även allt mer och med detta kom såklart även en mkt god kostinsikt. När jag var 18 tränade jag ung 3 ggr/dag och vägde 53-55 kg. Inte ett uns fett på kroppen.Till slut lade folk till att träningen hade gått överstyr och kan nu förstå varför. Jag flyttade till en lägenhet belägen på högsta våningen 4 km från skolan för att få mer vardagsmotion.. Jag slutade träna tvärt och började äta antidepressiva tabletter. Då var jag 20 år och hade fått mig en pojkvän som älskade snabbmat, godis, dricka och snacks. Det slutade inte väl, jag gick upp många kg och som högst har vågen legat på 128 kg.När jag var precis fyllda 24 blev jag behandlad för magsår efter att ha varit väldigt dålig. Det gick så långt att jag inte ens kunde dricka vatten utan att det gjorde ont i magen och det tog mig ett år att komma upp i portioner lika stora som för barn. Nu äter jag fortfarande den mängden och tar lång tid på mig att äta då jag annars vet att det kan göra ont.Jag har alltså två väldigt negativa betingningar kring mat. Delvis att jag inte finner det viktigt, det är det första som försvinner om jag mår dåligt och får ångest. Delvis att jag vet att mat kan fysiskt göra väldigt ont.Jag undviker naturligt fet, stekt, friterad mat på grund av magkatarren men även för att jag vet vad jag stoppar i mig efter den kostlära jag lärde mig. Jag köpte t ex för första gången i mitt liv marmelad för tre månader sedan, det är onödiga kalorier för mig men kan tänka som så att det är viktigt att jag äter. Jag har svårt att komma upp i de kalorier jag skall äta och står på konstant svält. Fick en gång min matdagbok för en dag anyliserad av en dietist och trots att jag gav henne ett papper där jag tyckte att jag hade ätit mycket och ofta så kom jag bara upp i 900 kalorier.Jag har insett att jag verkligen måste ta tag i maten nu. Förr har jag itne brytt mig men nu måste jag träna pga vissa sjukdomar och det orkar jag inte när jag inte får i mig den mat som behövs. Jag är medveten om att detta är väldigt svårt då det är flera faktorer som spelar roll men är tacksam för alla tips, råd och stöttning jag kan få. Jag har provat mycket men det går liksom inte... Inte heller blir det enklare av att folk ser en tjock person och förutsätter att jag äter fel, för mycket och för ofta. Helt tvärtom mot vad jag gör...Snälla, hjälp!
Nykomling
1 inlägg
Kan tilläggas att jag försöker göra måltider enkla för mig, annars hade jag inte ätit alls. Just nu tänker jag inte så mycket på vad jag stoppar i mig då det viktigaste är att jag stoppar i mig något. Jag har börjat köpa hem ost att ha på smörgåsen, åt tidigare bara kalkon pga den låga fetthalten, och marmelad. Jag har även ökat fettet på den youghurt jag äter, från sådana som var på mindre än 0,05% fett till 2% fett. Jag är medveten om att man måste ha i sig en liten mängd fett.Jag har även tagit bort sötningsmedel i livsmedel så gott det går då jag inte tycker om den kemiska smaken och vissa rapporter om vad det gör med kroppen.Jag köper hem salladsblandningar, ärtskott, groddar och liknande för att förenkla. Cremefraiche för att enkelt kunna göra någon klick dressing/sås till maten.Som sagt, jag försöker göra det enkelt för mig att göra en måltid då det absolut inte skulle funka annars. Jag kan till och med känna att det är jobbigt att skära upp en melon, ser liksom ingen anledning till ansträningningen trots att jag vet att jag egentligen tycker det är gott.Det jag äter är oftast frukostar gång på gång. Jag äter smörgås eller müsli och branflakes med youghurt två-tre ggr per dag. Ungefär så ser det ut.. Om jag inte har en bra dag för då kan jag få för mig att göra någon form av middag. (som snarare ser ut som ett mellanmål för andra)Jag vet att jag inte behöver tänka så mycket på vad jag stoppar i mig då jag äter dels små portioner dels att jag slarvar med maten. Jag kommer lätt undan med att dricka en stor flaska coca cola om dagen (1,5 l) då jag inte får i mig för mycket kalorier ändå. Jag tar även till enkla ting som godis, och har märkt en fablesse för fikabröd det sista halvåret, när jag blir trött, hungrig och seg pga energibrist. Coca cola är min största akilleshäl...Dock, om jag äter med folk kan jag njuta av mat och tycka det är gott. Men när jag äter ensam.. det skapar en viss ångest och jag vill ha det avklarat så fort som möjligt. Det är inte mycket som smakar gott då även om jag vet att jag har gjort något som jag normalt tycker om.Ibland kan det gå dagar där jag har glömt att äta.. och då även mina återkommande frukostmåltider. Jag glömmer att äta, ser inte så mycket mening i det och har negativ känsla inför mat.Återigen, jag är tacksam för all hjälp jag kan få.
Rent spontant tycker jag att det låter som om du skulle behöva öka på proteinhalten rejält!! Keso kan kanske vara ett alternativ?Sen tycker jag att du borde försöka hitta en psykolog som hjälper dig att komma fram till en mer "normal" (om det nu finns något som heter normal) inställning till mat. Jag vet att det är mycket lättare sagt än gjort. Men jag tror inte att du får rätt på maten om inte din inställning till den ändras. Kämpar själv med att komma upp i "rätt" antal kalorier varje dag, men att jag är dålig på det är "bara" pga en dålig vana. Jag har nämligen alltid tänkt "jag ska äta sen, jag ska bara...." så därför har jag aldrig blivit färdig till att äta oftare.Men mitt tips är att hitta en bra psykolog samt att öka på proteinhalten.
eh du försöker gå ned i vikt? samt få ordning på maten? håller med ovan. prova med proteinshakes! ät oftare. svårt att ge mer tips när man inte kan se vad du ätit hittils.
Kolla http://www.abkontakt.se där finns många som kan ha varit i din sits.Lycka till!
Jag känner igen mig i dig. Äta själv är supertråkigt och mitt tips är att göra storkok och frys in. Sen tar du bara upp 2 bytor varje dag så har du riktig middag. Det gör inget ifall du äter spagetti och köttfärssås i 4 dagar för att sedan byta över till chilli sin carne med ris i några dagar. Man får i sig det man behöver ändå...Något jag gör ofta är att bjuda hem folk. Jag hittar på alla möjliga konstiga anledningar till att folk ska komma hem till mig och äta middag... För det är mycket roligare. Pizza-mackor är ju också något som går fort. Jag äter mest sånt som man kan göra i en gryta så det inte blir så mycket disk och för att det ska gå fort. Gröt äter jag varje dag. 1 dl havregryn och 2 dl vatten, 2 min i micron sen blanda hälla på mjölk och frukt. Färdigt. Microkanna är ett annat bra tips. Då kan du koka potatis på 7 min. ungsrostade grönsaker och kyckling går också relativt fort. Eller man behöver inte göra så mycket, en halvtimme i ugnen tar det ju ändå...Något jag gjorde som nyinflyttad i min första lägenhet var att koka nudlar och med nudlarna så fick färdig stekta köttbullar koka med. Det är inte det godaste tycker inte jag så här i efterhand men väldigt snabbt och lätt fixat.Vill du ha mer tips så skicka ett inlägg till min gästbok. Lycka till!!
Oj oj oj! Du tycks ha drabbats av det mesta. Jag vet inte riktigt vad jag ska tipsa om. Försök planera dina mål. Skriv matsedel för en vecka i sänder, kanske din dietist kan hjälpa dig med. Skriv med vad du ska äta och vilken mängd. Och sedan försöker du följa ordentligt. Efter en tid kanske du fått in det som en vana. Hejar på dig. Hoppas du kommer till rätta snart.
jag gör menyer just för att det är så tråkigt att äta. då planerar jag maten för 2 veckor, så behöver jag inte fundera på varje dag vad som ska ätas eller handlas.det kanske är ett tips som fungerar för dig. jag önskar dig så mycket lycka till och tror att du kommer att fixa det