Nykomling
4 inlägg
jag har en liten konstig fråga. Jag undrar om viktminskningen kan försämras om man mår dåligt psykiskt? alltså sakta ner den!
Det beror väl på om man tröstäter/överäter när man blir extra stressad. Och om man äter någon medicin som ökar hunger-känslorna.
Precis, det finns ju vissa mediciner som ger ökat aptit, minskad aptit och påverkar ämnesomsättningen. Vid psykisk sjukdom kanske man tröstäter, överäter eller inte äter alls. Vid vissa tillstånd kanske du inte orkar göra någonting och därmed inte rör på dig och får motion. Men även vid psykisk sjukdom gäller det ju att försöka göra det som är sunt och bra. Äta bra och röra på sig, för det mår kroppen bra av, och när kroppen mår bra kan även psyket påverkas till det bättre.
och stress (vilket man ofta kan känna om man mår dåligt) utsöndrar ju kortison (tror jag det var) som gör att man lättare lägger på sig runt midjan
okej, jag syftade mest på om kroppen "känner" av det.
Människor är ju väldigt olika och reagerar olika, men jag tror inte att anorektikerna mår sådär jättebra psykiskt.... Och de går ju ner i vikt.
Jag har hört att man får bukfetma av att stressa, men vet människor som gått ner massor av vikt vid en depression. Oftast så brukar man tappa matlusten då.
nog för man kan ju börja tröstäta också, eller inte orka göra bra mat så man köper hem etc etc depression är ju vääldigt olika, även för en och samma. har haft tröstätningsperioder, har haft "inte orka göra nått ens laga mat" perioder, har haft dålig aptit perioder etc etc så för mig verkar det vara självklart att det kan påverka vikten. jag får tex lätt ont i tex leder och det har ju inte så mkt m maten att göra
Dålig sömn och stress ger försämrad viktnedgång även om du ligger på kaloriunderskott. Mår du psykisktt dåligt så är det viktigt att åtgärda det innan viktnedgång. Önskar dig all lycka.
Att må psykiskt dåligt är något av det värsta. Äter du mediciner kan många av dem ge ökad aptit och med dem viktökning. Jag har mått psykiskt dåligt sedan 2005. Nu har jag kunnat sluta med alla mediciner, lugnande och antidepressivt och sömnmedicin. Jag tror, men det är min egen teori, att jag blivit bra av träning i kombination med bra mat och en kbt-terapeut. Det har varit jobbigt. Jag avgiftades från läkemedelsmissbruk i somras och utan löpträning som ångestdämpare vet jag inte hur det hade gått. Jag tror att man kan byta ett dåligt beroende mot ett bra, i det här fallet motion. Jag önskar dig all lycka. Vill du prata mera så är det bara att höra av sig. Kram
Grattis Ianne, du måste gjort ett jättejobb för att bli av med medicinen.