Jag har alltid tänkt mig för med vad jag äter, räknat kalorier på ett ungefär i huvudet och trott att det skulle hjälpa, men jag bara gick upp i vikt. För två veckor sedan bestämde jag mig helt och fullt för att NU ska jag ta tag i mitt liv, gå ned i vikt och bli den människan jag verkligen vill bli. Jag började med att ligga 1000kcal om dagen i underskott, vissa dagar blev det mer i underskott, men det blev aldrig mindre. Första veckan innehöll ingen träning för att jag hade så pass mycket jobb så jag var för trött på kvällen när tillfälle väl gavs. När veckan var slut vägde jag mig - jag hade gått upp 0,5kg. Denna veckan har jag tränat 4 av hittills 6 dagar, dragit ned ännu mera på de saker som ev. kan ses som onyttiga, men jag ser att jag bara blir större hela tiden. Nu har jag tagit bort bröd, ris, pasta och allt annat som är kolhydratsrikt. Kläderna sitter fortfarande lika, ansiktet är fortfarande svullet och även fast jag har mer eller mindre ständig inflammation i tarmarna och går på toaletten abnormalt mycket går jag inte ned i vikt, vilket alla(?!) brukar göra då. Vårdcentralen vill inte ge mig hjälp i form av varken dietist eller ett läkarbesök så jag skriker lite desperat efter hjälp. Finns det någon som har eller har haft det lika? Någon som helst teori om vad det kan bero på?
Nykomling
4 inlägg
Om du har Hypotereos (sköldkörtelhormonbrist) så är du sjuk på fler sätt än att du går upp i vikt. Här kan du läsa om det. http://sv.wikipedia.org/wiki/Hypothyreos Värt att kolla kanske. Om vi istället antar att du är fullt frisk, som de flesta: Läs dessa två artiklar och ta till dig det som står där. http://traningslara.se/viktnedgang-del-i-introduktion/ http://traningslara.se/att-uppskatta-sitt-energibehov/ Gör du det så kommer du att lyckas.
Teorin är för övrigt att du gör något fel när du pusslar med din kaloribudget. Har du gått upp i vikt så har du inte legat på -1000kcal, så är det. Det är en fysikalisk grundlag som gäller alla. Du räknar således fel på något sätt. Givet förstås att du inte har hypotereos som då förändrar din basmetabolism och gör det svårare att uppskatta ditt BMR. Kolla symptomen på wikisidan.
Jag har redan kollat det där med sköldkörteln och det var inget fel på den, dock vet jag att jag inte är fullt frisk eftersom jag har inflammation i tarmarna, men då borde man istället rasa i vikt. Jo, jag har också tänkt på ifall jag räknar fel, men jag väger allt jag äter på min digitala köksvåg, skriver in allt här på matdagboken och sedan räknar den ju ut resten själv så jag fattar inte var det ens skulle kunna bli fel? Ska läsa länkarna. Tack för ditt svar.
Då har du felberäknat din budget. Det kan även vara så att du gör något fel vid mätningen. Strunta i det och fortsätt som du gör. Sänk istället din budget varje vecka tills du går ner i önskad takt. Strunta i vilken siffra du kommer fram till att din budget ligger på. Går du ner 0,5kg i vikt per vecka så vet du att det dagliga underskottet är 500 kcal. Oavsett om din uppskattning av dagsbehov och siffran i din budget missmatchar. Det är vågen som avgör i slutändan och den har alltid rätt.
Jag tänkte flika in: du kanske överskattar din aktivitetsnivå? Kcalberäkningar i alla ära, men man ska nog inte ligga för långt under beräknat kcalbehov då kroppen behöver energi. Matkoll är bra. Motion är också bra att lägga till så att du får fart på kroppen. PEPP! //Linni
Hej Fraggel! Jag undrar lite grann,har du haft några problem med mat ,typ ätstörningar under längre tid? är det så kan din kropp vägra att ge ifrån sig fett! du måste helt enkelt "lura" igång det hela med att äta mera än vad du gör nu jag skulle råda dig till att ligga 500 kcl minus på matkontot och istället öka den lågintensiva konditionsträningen och styrketräningen till 500kcl minus om dagen,tänk på att äta rätt fett och lagom mycket, titta gärna på ISO dieten där man lägger sig ungefär på 33% kolhydrater 33% protein och 33% bra fett (olivolja-cocos-omega-3,linfröolja t ex) Tänk också på att dricka mycket vatten 1 1/2 liter när du inte tränar och omkring 2-21/2 när du tränar.
Cina46, Om hennes kropp "vägrade att ge ifrån sig fett" så skulle hon ändå gå ner i vikt eftersom hon då skulle förbränna muskelprotein istället. Enligt ditt resonemang skulle man inte kunna dö av svält.
Jag har på lägsta energiförbrukningen i mättabellen, alltså har jag sagt att jag mest ligger/sitter och inte har någon aktivitet på fritiden, vilket jag har, men på oregelbundna tider då jag är sjukskriven och har mycket ont vissa dagar så då blir jag mest sängliggande. Med min vikt har jag då ungefär 1300kcal per dag att äta, vilket jag tycker att jag klarar mig bra på. Jag har haft ätstörningar som yngre och jag har väl fortfarande en dålig relation till mat, den tror jag kommer sitta kvar jämt. Efter lite tänk kom jag på att de här viktproblemen bröjade när jag fick en medicin för någon månad sedan, jag blev konstant illamående och det var riktigt jobbigt att äta, men jag ökade drastiskt i vikt. Självklart blev jag helt knäckt över hur jag började se ut och slutade tvärt med dem efter 3-4 veckor.