Hej! Jag är en kvinna som för några år sedan drabbades av en tumörsjukdom. Detta gjorde att jag av mediciner(kortison) gick upp 75 kilo på 4 månader(vägde 69kg innan behandlingen började! Som mest vägde jag runt 140kg. Jag har nu gått ned till 75kg till mina 174 cm. Och där har jag stått och trampat.trots oförändrad kost och motion. Jag har en hel del överskottshud,kanske 3-5 kilo,som jag nu ansökt hos plastikkirurgienheten på karolinska för att få kostnadsfritt borttagit(eftersom viktuppgången orsakades av tumörsjukdom och för inga doser kortison under för lång tid,annars hade jag fått bekosta själv). När jag träffade min läkare för att få en remiss till karolinska sa han att orsaken till att jag står stilla i vikt är att kroppen hittat sin idealvikt. Kan detta stämma!? Och blir ju några kilo minus när jag blir av med överskottshuden. Men känns rent ut sagt för jäkligt när jag tränar styrketräning och intensiv spinning 3-4 dagar i veckan. Äter aldrig mer än 1300 -1500kalorier/dygn. Någon som har några tips på hur jag ska börja rasa i vikt igen(cm på måttbandet krymper dock stadigt). De sista kilona. Eller är det min hårda träning som gör att jag bygger så mycket muskler att det är det som väger? Jag är hjärtligt tacksam för alla idér,tips och förslag:-)
Nykomling
5 inlägg
Jag tror också att du har din idealvikt, om du krymper i cm så visar det ju ändå att du minskar i vikt. Och du kommer säkert att minska i vikt efter din operation. Jag tycker du är hel otroligt duktig som gått ned så mycket i vikt. Själv kämpar jag med från början + 17 kg av cortison behandling så jag vet att det är tufft. Kram och lycka till :-)
Tack!<3. Ja, kanske bara jag som är nojjig. Är rädd för att äta för mycket eller för lite, så förbränningen stannar. Maler i huvudet dygnet runt. Ja kortison är djävulskt....Som sagt gick jag upp 75 kilo på 4 månader. Ingen kände längre igen mig. Har tagit många år att gå ned...de första 40 kilona försvann relativt fort, men sen har jag ätit neuroleptika(fick kämpa 3 gånger mer än alla andra så tröttnade..), som gjort det svårt att bli av med de sista 35kg. Men nu när jag är medicinfri har det gått ganska enkelt, men har fått lägga om livet helt. Idag fick jag brev från Karlolinska att jag ska få komma för bedömning av min operation för att ta bort all hud=). Är inte lätt att ens få komma dit på bedömning, de ska ha remiss, kort från alla vinklar på din kropp som läkare bedömer (var inte roligt att ta de bilderna),sen bestämmer de om du är en kandidat. Så jag är jätteglad att de kallar mig. Vet många som fått nej direkt . Så den 18 mars får jag veta om operation blir av, vilket jag tror,de kallar ju bara de som de räknar med att kunna operera=). Håll tummarna!!! Vet inte om jag ska våga lägga upp en bild på min överskottshud och tepåsar till bröst, mm i mitt galleri, men kanske skrämmer livet ur folk, ha ha ha! Kram alla!
Ja jag förstår dej att du är rädd att gå upp i vikt/inte kunna gå ned. Du har ju verkligen fått kämpa för att gå ned! Jag håller tummarna stenhårt för dej! Det är klart du ska ha en operation som har jobbat så hårt att gå ned i vikt. Du är inte ensam att ha överskottshud så jag tycker du ska lägga upp en bild om du känner för det. Kram
Tack för ditt svar!=) Ja, verkar som vi båda fått kämpa mot kortisonet. En bra medicin på många sätt, men också hemsk! Sitter och klurar på om jag ska lägga upp lite "mindre attraktiva" bilder på mig. Och förhoppningsvis lägga upp lite efter bilder lagom till sommaren=). Jag har ju aldrig i hela mitt liv haft problem med min vikt, varit en "smalis", vägde 62 när jag började med kortisonet, så att på 4 månader gå upp till 140 kilo var en chock!! Kan du inte berätta lite om din historia, om du vill, och hur det går för dig. Kanske kan vi stötta varandra? <3
Jag gjorde det, la upp 3 bilder. Usch vad hemskt! Men det är vad stor viktnedgång gör med kroppen.....75kilo minus. Hoppas som sagt på att få lite efter bilder snart, innan sommaren(tur vi har vårdgarantin i Stockholm, max 3 månader till operation, kan inte Landstinget leverera får du gå till vilken privat plastikkirurg du vill och de får betala=)- Ska bli betalande medlem så jag kan se andras bilder också... Kram
Jag fick cortison sommaren 2011 för att jag hade så hög sänka närmare 100, eftersom jag också hade värk i hela kroppen blev diagnosen reumatism. I första skedet togs min vattendrivande medicin bort p.g.a. för lågt kaliumvärde (lågt kaliumvärde försvagar musklerna då även hjärtat). I första hand gick jag upp 5 kg av detta på en vecka. Mina fötter blev som bollar och hela jag svullnade upp. Sedan fick jag börja med cortisontabl 2tabl/dag då gick jag upp ytterligare 7 kg på en vecka! Totalt 17 kg inom en månad. Det var inte kul med tanke på att jag några år innan hade lyckats gå ned 12 kg med Cambridge och hållit viken sen dess. Jag förstår att du måste kommit i totalchock att vara smal och helt plötsligt väga 140! Jag vägde också mellan 58-62 kg som ung men efter att ha fått p-piller som inte var utprovade i Sverige gick jag upp från 62 kg till 90 kg på en månad. Efter det fick jag problem med att hålla vikten, jag pratade med en gynekolog som bekräftade mina misstankar att det var p-pillren som var orsaken. Idag kan jag inte träna som du kan, jag får nöja mej med att försöka promenera varje dag. Jag har precis börjat med sjukgymnastik för mitt atrosknä, jag ska ev. opereras till hösten. Jag saknar detta med promenader, jag tycker det är så härligt att kunna vara ute på dagarna. Jag äter enligt GI och har hittills gått ned 6 kg på 7 veckor. Det är jag jätteglad för eftersom jag inte kan träna så att det ökar förbränningen. Men jag har börjat kunna röra mej lite mer så jag hoppas att viktnedgången fortsätter. Hur äter du? Kram
Jag äter ingen särskild diet, utan äter mindre energi än jag gör av med. Tycker jag är enklast och utan pekpinnar. Ja, det där med kalium är inte att leka med. Vaknade en morgon av att jag varken kunde känna ben eller armar. Kroppen hade stängt av alla "onödiga" organ för att hålla hjärtat igång. Hade då ett värde på 1,4 när jag kom till sjukhuset. Man ska uppsöka akutvård vid 2,5... Detta var en biverkan av tumören som satt på binjuren. Jag låg på sjukhus i 3 månader, de fick inte upp några värden. Sjukdomen jag hade heter Cushings Syndrom och drabbar i Sverige 1-2 på miljonen per år(tack så mycket=). Så tog tid att få en diagnos. Var tillslut en professor på karolinska som fastställde diagnosen. Och eftersom binjuren producerar kroppens kortisol(naturliga kortisonet) och den över producerade kraftigt, jag låg på flera hundra gånger den normala dagliga dosen. Vilket gjorde mig kraftigt uppe i varv som de dämpade med alla sorters lugnande. Blev kraftigt benzodiazepin- beroende som efter operation krävde månader av avgiftning på TUB-mottagningen på karolinska,Solna. Ja, du kan tänka dig jag fick en chock att plötsligt väga 70 kilo mer. Hjärnan hängde inte med. Försökte envist få på min gamla kläder i storlek S, för allt gick så fort, och i mitt huvud var jag fortfarande smal. Precis som nu, i mitt huvud är jag fortfarande fet fast jag är normalviktig och har storlek S i vissa kläder. Allt sitter i huvudet, inkl att gå ned i vikt. Man måste vara mentalt beredd och ge allt, annars är det bara att lägga ned..=( Nä jag tror man kan äta allt, inte alltid bara;). Och jag orkar inte hålla reda på alla dieter, och kommer nya hela tiden,så kör det som funkat för mänskligheten sedan vi kom till, ät mindre energi än du gör av med. Så enkelt=). Har gått ned 33kg sedan 1 november. Jag kan inte heller äta p-piller. Har varit och prövat ut ett pessar(känns som 70-talet), men jag vill inte proppa i kroppen hormoner. Förstår att du måste kämpa i uppförsbacke med din reumatism. När jag åt psykofarmaka fick jag träna tre gånger hårdare än alla andra för att gå ned lika mycket i vikt, så jag struntade i det. Är det ständig smärta, eller periodvis? Eller kommer de kanske efter du ansträngt dig? En grym sjukdom. Men i vilo-tillstånd gör du ju av med 1500-2000 kalorier per dygn, dra ner 500 kalorier så ska du se att det händer saker. Självklart går det fortare om du tränar samtidigt, men kan du inte så kan du inte. Och låt de ta den tid det tar! 100-kramar!
Jo, fick brev från Karolinska. Mina bilder, mått osv blev godkända, så innan juni blir det operation=) Hoppade jämfota av glädje hela dagen igår(brände nog 10 000 kalorier=)