icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

Stress och oro?

Mycket engagerad
316 inlägg
16 december 2011 08:15

Vad har ni för strategier att bibehålla goda kost- och motionsvanor även när saker händer och livet blir extra stressigt och oroligt?

  • Veteran
    5951 inlägg
    16 december 2011 13:27

    Med tanke på att motionen är min stressventil så blir den ännu viktigare för att jag inte ska må dåligt när det blir stressigt. Det ska otroligt mycket till för att jag ska bryta mina vanor på den punkten. När jag hinner, t ex på helgerna, lagar jag gärna till mer mat än jag gör av med så att jag kan frysa in kaloriberäknade portionsförpackingar med t ex köttgryta, köttfärssås, köttbullar etc. När det sen blir stressigt och jag inte hinner bry mig så mycket finns det färdigmat i frysen, klar att värma. Eftersom jag redan räknat ut vad de innehåller behöver jag inte bry mig. Jag kan lägga energin där den behövs bättre. Eftersom jag inte är så förtjust i läsk eller godis är inte det något problem för mig, men jag vet att en del gärna vill ha mer sånt när de blir stressade. Riktigt hur man tacklar stressätande är jag osäker på, eftersom jag tränar för att få utlopp för min stress. Om man kan använda samma strategi för att hantera stressätande som tröstätande är det bra, fast det är inget jag testat eller har erfarenhet av. Det finns säkert andra som har, jag menar hur ovanligt kan det vara? Näst efter tröstätande måste det ju vara det vanligaste i landet!

  • Mycket engagerad
    370 inlägg
    16 december 2011 18:11

    Jag är hopplös på att äta när jag blir stressad. Men precis som LadyG så är träning mitt sätt att hantera stress och på så sätt klarar jag många ggr att inte äta en massa onyttigt iaf. Men idag åkte jag dit.

  • Mycket engagerad
    316 inlägg
    16 december 2011 23:58

    Tack för tipsen om träning. Kanske kan vara en lösning att satsa den lilla energi man har på just träningen när allt rör ihop sig.

  • Veteran
    5951 inlägg
    17 december 2011 01:57

    Det fungerar på sorg också. Först springer man allt man orkar en stund, sen går man och gråter, sen springer man igen och så håller man på så tills det inte finns nån gråt kvar. Terapeutiskt att få gråta ut, bränna av frustrerad och ledsen energi och bli riktigt trött.