Unna sig eller straffa sig?

Egentligen är det en småsak i sammanhanget, men jag har aldrig förstått begreppen "unna sig" eller "synda". För mig handlar det om val man gör. Omedvetet eller medvetet. Men till syvende och sist handlar det om våra val. Och det är inte alltid lätt att göra rätt väl. Det är jag den första att erkänna. Men om man accepterar att det är val man gör så accepterar man också att det är man själv som styr över valen. Att man inte är ett offer för drifter, omständigheter eller andra saker som man inte kan påverka. Nåja, det där blev en irrelevant utvikning i semantik ¤C:) JAg vet precis när mina matvanor spårade ur. Det var när vi var hemma hos min bror och svägerska en helg i somras. Och de bjöd på småkakor. Och jag, som inte ens gillar små torra småkakor, tog en. Och en till. Och en till. Sen dess har jag brottats med att göra de rätta valen. Och långt ifrån alltid lyckats med det. Alla vanor har en benägenhet att ta större plats. Det bästa är att inte göra vanor av sånt vi inte mår bra av. Utan att göra ett val vid festliga tillfällen. Sen måste man ju bestämma vad som är festliga tillfällen :) Men en klok insikt har du gjort. Den absolut bästa förutsättningen för att fortsättningsvis kunna göra de val som är de rätta. För dig. Lycka till! Och förlåt för lång kommentar som hamnade en bra bit vid sidan om ämnet :S

Kan bara hålla med Bummlan (igen).. Jag vänder och vrider gärna på ord och uttryck och numer betyder "unna mig" att jag gör något bra för mig själv. T.ex så unnar jag mig en långpromenad för att jag vet att jag mår bra av det. Igår och idag så unnade jag mig att vila mycket eftersom jag är förkyld och hängig. Men semlan igår unnade jag mig inte utan den åt jag bara för att gubben min köpt 2 och jag tyckte den såg god ut :) Jag tycker att många använder tänket "unna sig" som en ursäkt för att göra något man egentligen inte borde. Sedan får man dåligt samvete och känner sig misslyckad, eller känner att man måste försvara sig med att "ja men jag har ju faktiskt gått ner i vikt senaste veckan", etc. Nej unna dig sådant du vet att du mår bra av och vill ta en kaka till kaffet så gör det men ursäkta dig inte ;)

Klokt Gittan52. Precis så. Unnar sig gör man det man mår bra av :) Fasen så bra!

Ja men så enkelt är det inte, många av oss mig inräknad tycker inte att unna sig är något som är jobbigt, och att gå ut och promenera tycker jag är jobbigt, klart att kroppen tycker det är underbart, men inte min hjärna, den tycker det är att unna sig att ta en paus med något smaskigt till kaffet, eller bulla upp med godsaker till helgen. Det är helt galet, men så är det. Om alla tänkte att nu ska jag unna kroppen att träna, promenera, simma m.m. då hade det nog inte funnits några överviktiga människor, för hur det än är så tycker jag att det är godare att äta än att träna. Så det sitter i hjärnan, och hur ska man få bort det därifrån. Det skulle finnas plåster man tar på sig, mot sötsug, precis som det finns mot rökning. Så nu snart ska jag iväg och träna, det känns skönt efteråt, men ack så svettigt och jobbigt under tiden. Men skam den som ger sig, jag tvingar mig själv att träna 3 ggr i veckan. Fick mig bara en funderare av Paulun, får tänka på det oftare.

Kattfot, nä så enkelt är det inte. Då fanns det inget behov av såna här sidor eller bantningsdieter. För vårt belöningssystem i skallen är skapat för tusentals år sedan när vår tillvaro såg helt annorlunda ut. Inga kondis, inga McDonalds och ingen tvreklam :D BAra hårt slit för överlevnaden. Så att vi blir lyckliga av snabb energipåfyllning är inte konstigt alls. Där är vi nog likdana de flesta av oss. Men att försöka hitta ett hållbart sätt för oss att se till att vi får den kropp, kondis och hälssa som vi mår bra av handlar ju mycket om tankens kraft. Att vi måste lära oss att se belöningar och kickar i annat som smakar gott. Som ju i för stora mängder ju faktiskt skadar oss istället för att göra oss lyckliga. Jag är i alla fall inte lycklig när jag proppat i mig för mycket kaka och byxorna börjar strama. Däremot blir jag lycklig av att ha rört på mig. Och det är också rent fysiskt, med endorfiner och dopamin och allt vad det heter. Så att tänka att det som gör bra för oss i längden är det som vi unnar oss kanske också gör det lättare att göra de val som vi kommer att må bra av i längden. Så tänker jag. Men lätt är det inte alltid. Det ska gudarna veta...

Nej precis, vem har sagt att det är enkelt? Men det kan vara en hjälp att träna på att tänka lite "omvänt" för att programmera om sig. Att unna sig behöver ju inte vara motion :) Om du mår bra av att ta ett långt varmt bad, gå på bio, ta en timmes egen tid med en bok etc så kan även det vara att unna sig, som jag ser det. Men att kalla det att unna sig något som man vet har negativ inverkan på de mål man har för viktnedgång eller välmående, tycker jag är fel. Men då har jag ju tränat på detta tänk många år ;)