Dag 30. Byte av diet - Hur lång omställningstid har kroppen ?
En diet som jag kom i kontakt med under senare delen av 80 talet
( “tack” mamma…. ) var en diet som gick ut på att äta måltider med en viss sammansättning.
Måltiderna skulle bestå av antingen protein + fett eller protein+kolhydrater, det stora NO NO var kombinationen fett+ kolhydrater.
Måltiderna skulle intas med minst 3 timmars mellanrum för att man inte skulle riskera att få i sig fett och kolhydrater samtidigt. Just det skulle innebära viktuppgång då kombinationen fett+ kolhydrater skulle binda/ generera fett och vätska i kroppen.
Vad jag kommer ihåg så fungerade nog dieten rätt bra , det var en evig pasta med broccoli och skinka till middag under en period - eller så var det för att hon slutade tröstäta mjukglass efter att någon gjort något oförlåtligt mot just henne ( igen )
Varför tänker jag på denna diet nu - jo jag bävar inför sportlovet.
Det kommer dels innebära två hotellövernattningar , dvs dignande frukostbord som är uppdukade ( har bott på hotellet tidigare och vet att frukosten är “extra allt “ ) , dels kommer vi bo tillsammans med en annan familj ett par dagar i ett hus och jag funderar på hur det ska gå matmässigt.
Hur ofta kan man byta diet ? Hur lång tid tar det för kroppen att ställa om sig till tex LCHF från lågkalori som jag äter nu?
LCHF är en diet som jag tycker funkar helt ok i “sällskap”, relativt enkelt att välja bort kolhydraterna och endast äta protein och fett - hotellfrukosten skulle bli äggröra med lite extra ost och skinka…...men med LCHF kommer jag oundvikligen hamna rätt högt kalorimässigt och då säkerligen gå upp i vikt , i alla fall initialt jämfört med hur jag äter nu .
Jag har erbjudit mig att stå för matlagningen , det blir mest middagarna då lunch kommer ätas ute i backen , då har jag möjlighet att se till att rätt saker finns hemma som jag kan äta mig mätt på .
Funderingen har ju också uppkommit då jag planerar för hur jag ska äta efter att 8 veckor på 800kcal är avklarade, det lutar åt LCLC , trappa upp kalorierna lite men hålla både fett och kolhydrater moderat.
800kcal är lite per dag , jag vet MEN jag är faktiskt inte hungrig om jag äter mina kalorier väl valda, sugen kan jag bli men faktiskt inte direkt hungrig.
Suget kommer också vid allt färre tillfällen spontant , det krävs nästan att jag blir “utsatt” ( dvs ser eller känner doften ) för någon drogmat för att suget ska kicka in.
Kommentarer
-
Jag vet inte när ditt sportlov inträffar, vi har vecka nio alltså två veckor bort och några har visst börjat denna veckan (7). Jag går tillbaka och ser att ditt "8v" började 16 jan tisdag vecka 3, innebär att du är klar med de åtta veckorna 13 mars - v 11 är sportlovsvecka för norrlänningarna så är det din har du ju en övergånsvecka som ska fixas där. Fast jag tror din vecka är tidigare? För mig skulle detta projekt då vara väldigt svårt, delvis för att det ju gått himla bra så här långt och är nästan klart, min sjuka hjärna skulle genast börja argumentera för att "jamen, du kan göra lite avsteg den här veckan för att slippa allt tjafs och så tar du tag i det igen då du kommer hem". För min del har det ALDRIG hänt att jag lyckats "ta tag i det" när jag kommit hem, men visst, det är inte helt omöjligt. Möjliga lösningar jag kommer på är:
1. Stanna hemma. Du skriver civilstånd singel men ändå talar du om "vi", du är 48... då kan du resa med tonårsbarn, (skidåkande barnbarn är väl lite tidigt), eller så är det en ny partner som du ska semestra med. I det sisnämnda går det ju inte att utebli om det är tonåringar som är ressällskap är det också svårt. Skulle jag göra det skulle jag hitta på en jävligt bra ursäkt, jag skulle aldrig ens försöka med att jag var rädd för att ramla av min diet... Detta är alltså en lösning men den är ju rätt radikal...
2. Tänk "jag tar time-out en vecka",släpp kravet på kostval och gör så kloka val du kan i den utsträckning du förmår. Den enklaste lösningen men också i min erfarenhet den som är mest dömd att misslyckas, men kom ihåg att jag är matmissbrukare...
3. Förbered dig till femhundra procent. RIng hotellet och be att få en exakt beskrivning av deras frukostutbud, har de buffé bestäm exakt vad du ska äta på den, tror du dig inte om att behärska dig när du ska plocka ihop den, be ditt ressällskap hämta åt dig. Konferera med sambofamiljen om maten, klargör dina önskningar och diskutera fram en lösning. Dels blir det då svårare för dig att säga "äsch, jag äter det här också" när du är i skarpt läge, dels har du tagit stort ansvar för din hälsa. När du lagt ner så mycket jobb och varit "jobbig" genom att ringa och begära menyer så kommer du också att vilja genomföra det du besvärat dig så mycket för. Plus att du stärkt dig själv genom att visa att du verkligen tar din viktförändring på allvar.
4. Fundera över "guldkantsgrejerna" - kommer det att frestas med "våfflor-i-backen"? Eller "glühwein på afterski"? Hur känns det?
Det var mina fem cent....
Senast uppdaterad 13 februari 2018 12:02
-
Tack arrietty
Vilken fantastisk input
, mycket mer värt än 5centBarnes sportlov är vecka 9 , Stockholmare som vi är
När jag skriver "vi " är det jag som är 46 och barnen jag menar , och de är inte tonåringar ännu så alt 1 faller ju bort helt - någon ny sambo har jag inte lyckats klämma in i ekvationen ännu....
alt 2 .....med den erfarenhet jag har och mina tidigare diksekörningar som kan vara väldigt långa och plågsamma vill jag inte ens tänka tanken på att ta en "time out vecka"
alt 3 ...förbered till 500 % känns som det enda rätta och rättvisa mot mig själv i detta läge.
Jag kan inte förstöra mitt resultat och nedvärdera allt jag kämpat för de senaste veckorna.
Frukost äter jag ju ändå inte nu när jag äter enligt 18:6 ( också ) så hotellfrukosten....ja vad är väl en bal på slottet ( eller croissant och äggröra & bacon )
alt 4 Guldkantsgrejer.....jag utsätts för det när barnen vill baka eller det är dags för lördagsgodis och börjar sakat men säkert mala ner suget efter dessa guldkant...nej drogmat
Har dessutom 3 barn som inte gillar varken våfflor eller grädde överdrivet mycket och glühwein hoppar jag utan problem
- men det är klart, hur kommer det vara efter en hel dag ute och sen sitter alla samlade framför brasan och njuter ev något extra gott att äta och dricka....den känslan måste jag vara förberedd på och också redan mentalt parerat
Jag önskar känslan kommer vara lugn och ro i kropp & knopp -
Att jag sitter med och är nöjd glad och stolt över mina ( rätta) val
och jag har precis som du en "sjuk "hjärna så jag har redan haft en lång och tröttsam inre dialog om hur det absolut inte är en fara att faktiskt bara göra lite få avsteg denna vecka och sen ta itu på skarpen när jag kommer hem....HAHAHA säger jag till det ......insikt om att det inte kommer att fungera har jag iaf
Tack igen för dina kloka ord
-
Ett tips till som gäller mig – diskutera inte med den här familjen du delar med eller andra. Jag vet att det här på MD framställs som det är avundsjuka eller missunnsamhet som gör att andra försöker stjälpa projektet men jag tror det är slentrian och omedvetenhet. Eller skit samma vad det är – det är iaf antsrängande att försvara sina val inför de där tröttsamma argumenten som vi säkert alla kan. Så jag skulle blåljuga och säga att jag äter någon knepig medicin som gör att jag måste äta enligt en väldigt strikt plan en period elelr något liknande, du verkar ju rätt klyftig så du kan roa dig med att hitta på en historia som funkar i sammanhanget. Fast sedan ska man veta att andra inte är så observanta, jag har tagit mig igenom tre kursdagar med gemensamma måltider utan att äta något alls utan att få några kommentarer. Det handlade om att vara smart och hålla sig i rörelse och på olika sätt verka som om jag ätit innan jag satte mig med folk eller att jag skulle äta lite senare av någon anledning. Folk är helt enkelt inte särskilt uppmärksamma, speciellt när man inte är i den vanliga miljön. Du vet "du skulle inte bekymra dig så mycket om vad andra tänker om dig om du visste hur sällan de gör det..."
-
VIlken guldgruva Matdagboken är! Jag tänkte också alternativ 3 när jag läste Arriettys kloka analys. För mig skulle minutiös förberedelse och ett antal förberedda livlinor och medtagen nödhjälpsmat vara helt nödvändigt. Den där brasan på kvällen till exempel, när man är trött och mosig och de andras gluhwein doftar gudomligt.
Vad kan du då dricka istället? Äggmjölk! Recept här: http://www.alltomlchf.se/maten/recept/aggmjolk/ Innehåller nästan inga kolhydrater, mättande, god säger alla som provat, kan smaksättas med kakao eller glöggkryddor, kan drickas varm.
För mig skulle mammastressen vara det värsta. Att barnen måste ha sitt snabbt, pannkakorna komma på bordet, finns Nutella och sylt? visstja, vad ska jag äta nu då? Frukosten skulle jag hoppa över, om du reser med flera vuxna kan väl barnen gå tillsammans med dem till hotellmatsalen? Sen skulle jag ta med mig ett förråd av mitt favoritmellanmål, naturell kvarg, en påse proteinchokladpulver (Whey 100% Double Rich Chocolate från Body Science på nätet) samt en rejäl burk hackade blandade nötter. Det äter jag jag varje dag på eftermiddagen, ibland med en halv skivad banan, håller mig mätt och framförallt NÖJD tre timmar.
Du fixar detta, är SÅ avundsjuk på din skidresa med barnen!!
Senast uppdaterad 13 februari 2018 13:39
-
EN sak till, 8veckor. Jag skulle inte bekymra mig om kroppens omställning från en diet till en annan. Kanske står du still den här veckan i fjällen, kanske går du upp några hekto - vad gör det? Huvudsaken, som jag skulle se det, är att jag inte förlorar kontrollen och börjar äta sånt som jag ångrar efteråt. Om det händer, då mår jag verkligen dåligt och är ingen rolig reskamrat. Ditt ord "drogmat" är ett väldigt bra uttryck, knycker det!
Senast uppdaterad 13 februari 2018 14:01
-
tack igen arrietty
Just dieter pga av medicin och olika kommande provtgningar har ju varit verklighet många gånger för mig så det spåret har jag använt mig av som nödlögn när jag inte orkar förklara eller försvara varför jag äter som jag gör.
Funderade kring det alternativet häromdagen - en stor provtagning som ska göras och en analys av hur den nya medicinsammansättningen fungerar - och då börjar min hjärna tänka på kharma med en gång , man FÅR INTE ljuga och hitta på , då blir man drabbad av precis det man ljugit om.
Där gick min KBT terapuet in och sa " tror du på önskestenar som små barn gör också " och jag fick en tankeställare kring hur mycket min hjärna felfabricerar varje dag.......
Sen , precis som du skriver , de flesta skiter fullständigt i vad eller hur man äter , det är bara ens egen inre kritiker som alltid förväntar sig det värsta och sen när man väl hamnr i situationen man har gruvat sig för blir det ett...tjaha
Nu delar vi ju kök och kommer äta frukost och middag ihop - så mitt ätande kommer bli väldigt synliggjort -
men jag känner ändå att jag måste ju få äta precis det jag vill utan att behöva bli ifrågasatt - och jag VILL klara det den här gången , det ÄR jag värd !
-
seglar67 tack !
Det kommer bli underbart med skidresa för barnen och mig . Vi åker till Funäsdalen och snön ligger meterdjup .
Skoter och pulkaåkning står på schemat förutom skidåkning förstås !
"Mammastressen" är ju en riktigt stor utmaning och jag får påminna mig varje gång jag brer en varm baguette med nutella att jag inte ska smaka på resterna på kniven.....slänger ner kniven snabbt i diskmaskinen eller häller över diskmedel.
Ju mer jag utsätter mig för dessa situationer och för varje gång jag motstår och gör som jag tänkt blir jag starkare i min beslutsamhet.
Äggmjölk gillar jag , drack väldigt mycket "fettkaffe" också under mina LCHF perioder , det mättade så bra så många gånger var det min lunch, det eller varmt ingerfära/citronvatten får det bli framför brasan.
Känner mig extremt präktig och trist när jag skriver detta , ska jag brista ut i ett hallelujha också...
- typiskt mig , inte vara stolt över vad jag åstakommer utan minimera och förlöjliga
( Tack KBT jag reflekterar och stannar upp iaf )
Jag litar ju inte alls på mig själv och min förmåga att bibehålla kontroll om jag smakar på något som är "drogmat" för mig så det blir till att inte smaka , inte ens tänka tanken att smaka.
Havregrynsgröt och broccolimos - Funäsdalen here we come !
Logga in för att skriva en kommentar.