icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Det här är inte en posivitetsblogg. Det här är en gnällblogg. För just nu försöker jag gå ner i vikt och ändra min kost, så här kommer gnällas. I stora mått. Men det gnälls förhoppningsvis mest med glimten i ögat. :)
17 december 2011 19:28
2

Jag är inte sockerberoende, jag är bara uttråkad!

Kors i taket! Jag har i alla fall en dag lyckats med att äta lchf OCH hålla gränserna både uppåt och nedåt på fett, protein och kolhydrater som jag fått av Matkalkylen. Whoho! Sen satt jag bara 12 min på motionscykeln. Dååååligt, Agnes. Borde sätta mig lite till nu på kvällen. Den låter dock som ett tröskverk och min sura bitterfitta till granne under kommer garanterat att klaga. Att bry sig eller inte bry sig, det är frågan... Dessutom har jag gjort de äckligaste kokostopparna i världen och upptäckte något helt nytt. Jag var egentligen inte sötsugen, men jag krigar emot mitt behov av att tugga på något. Jag har nog inte varit sockeberoende så mycket som behov av snuttefilt eller en rubikskub tror jag, det var faktiskt något av en upptäck för mig. Det handlar alltså inte om VAD jag äter, utan ATT jag äter för att det lugnar ner mig. Bloody hell! som Dr Magnus skulle ha sagt. Hade jag faktiskt ingen aning om. Så att sluta med småätandet för mig är tydligen som att sluta röka för en inbiten rökare. Men nu vet jag i alla fall vad jag krigar emot. Lade upp 4 kokostoppar åt mig men åt 2 (trots att de var äckliga), men något hände. Den tredje åt jag inte ens färdigt, för jag någonstans kom på mig själv med att tänka: Varför äter jg detta när det inte ens är gott? Ja, för bläää för de där kokostopparna... they need oodles and ooodles of whipped cream and jam om de ska funka som godis. Och då var nog hela idéen med nyttigt bortsprunget va? Så tydligen. Det är inte sockret som är min stora bov. Interesting... Imorgon ska jag testa att baka lchf-bröd. Jag är skeptisk. Extremt skeptisk. De ser goda ut, men jag tror inte att jag kommer att få dem särskilt goda. Antar att detta är som med glutenfritt bröd (levde ihop med en glutenallergiker för ett tag). Det tar ett tag innan man får in knycken. Måttbandet rör sig inte mer och nån våg äger jag inte, men jag tycker jag ser smalare ut när jag tittar mig i spegeln, så jag säger: LA LA LA LA LA BINGO! och skiter i att skaffa mig en riktig våg. Däremot ska jag skaffa mig en bättre våg att väga mat på. Den jag har suger och det verkar som om jag kommer behöva väga maten rätt mycket innan jag lär mig hur stora portioner jag faktiskt ska äta. Toodles! Dags för Sanctuary och middag.

Kommentarer

  • 17 december 2011 20:29
    Pugsie
    Vet du, jag kom på samma sak, att det viktiga var inte vad jag åt utan att jag åt i tv-soffan. Jag lärde mig att virka mormorsrutor för att ha något att syssla med, så nu har jag virkat 103 stycken. Vet inte riktigt vad jag ska göra med dem och det är så himla tråkigt att sy ihop dem, men de är rätt fina där de ligger i korgen också..!
  • 17 december 2011 22:01
    Agnes77
    Ha ha! Du får sälja dem på tradera eller nått! Själv funderar jag på om jag ska börja med stickningen igen. :)

Logga in för att skriva en kommentar.