Första inlägget

jag kommer använda min presentation som första inlägg så jag kommer igång med bloggandet. I min blogg kommer jag berätta hur mitt liv ser ut och hur jag påverkas av mat varenda dag. Hur många val jag gör och har gjort påverkas av mat. Först lite óm mig själv idag. Jag är 20 år och bor en förort ca 3-4 mil utanför Stockholm. För det mesta umgås jag med min underbara hund. Det är honhund och rasen Berner Sennen, han är ca 20 månader och har hjälpt mig igenom extremt mycket. Jag jobbar heltid som brevbärare men jag vill börja plugga inom några år. Jag vill gärna jobba med något där jag hjälper människor och speciellt barn med problem. Jag har nog alltid haft problem med vikten och mat, redan när jag var 10 år så vägde jag 70 kg och mamma tog med mig till den lokala viktväktarklubben. Det hjälpte mig mycket och jag gick ner ca 10 kg men jag gick upp ganska fort efter. Så fortsätte det sedan till dem äldre tonåren. Jag gick ner lite för att sedan lägga på mig allting igen.. Jag vet nu att jag tröståt för att min far var och är alkolist. Dessutom blir han inte direkt snäll när han hade druckit och jag fick många gånger höra att jag var efterbliven och helt jävla dum huvudet, aldrig att man dög eller gjorde något bra. Så för en tioåring var det lättare att döva känslorna med mat och sötsaker än att stå ut med att få skit varje dag I guess.. Sedan när jag kom upp i tonåren så bestämde jag mig för att ta tag i mitt liv och under ett halvår gick jag ner 30 kg. Dessutom träffade jag min första stora kärlek vid den här tiden. Jag vill så gärna säga att hon var det bästa som hänt mig men jag kan inte för jag förstörde allt som kunde hänt men kommer till det sedan. Jag var lyckligare än någonsin. Fy fan vad jag ångrar vad jag gjorde.. men men livet går vidare förhoppningsvis. Vi var tillsammans i fyra år och under dem första 9 månader så var allting helt underbart men sedan gjorde mitt förflutna och min far sig påminda igen.s Min far började dricka mer och mer och blev dessutom ännu mer elak. Jag ántar att jag flydde in i något sorts skal som ingen kunde komma åt mig. Hur mycket hon än försökte hjälpa mig så slöt jag mig bara ännu mer från omvärlden. Det ledde ju såklart till att vi gled mer och mer isär för varje dag. Det förvånar mig ännu idag att hon stannade kvar så länge, jag antar att hon verkligen älskade mig... Vill bara skrika ibland... saknar henne så jävla mycket. Hur som helst så lämnade hon mig vilket var förstårligt och jag blev helt förkrossad. Här börjar kanske den mörkaste tiden som jag någonsin upplevt i mitt liv. Jag kan skriva hur mycket som helst om den här perioden i mitt liv. Det kommer jag säkert göra senare men kortfattat så började jag ta droger, äta konstant och hamnade i slagsmål dagligen. Jag brydde mig inte om någonting, jag vill under den här perioden bara dö och gjorde några halvdana försök också. Dock så hände det en sak under den här perioden som skulle ändra allting och kommer alltid vara med mig. Min bästa vän dog av överdos... Jag vet inte riktigt varför jag inte blev ledsen då men jag tror jag nästan visste att det skulle komma. Ändå blev det vändningen för mig med drogerna, jag åkte in på rehabilitering där jag blev drogfri, dock hade det en baksida och det var att jag åt ännnu mer. Dels för nu kom smärtan över förlora min närmaste vän.. Väl hemma igen så skulle jag ta studenten på nästan en gång. På min studentskiva kom en stora vändningen i mitt liv. Jag hamnade i slagsmål med min far och inte bara någon käftsmäll utan utan vi verkligen slogs. Efter det så fick min mor äntligen mod och kraft till att kasta ut skiten ur våra liv. Så efter det har mitt liv förändras. jag har fått min hund Akita och även om jag förlorade alla mina nära vänner och det jag trodde var mitt livs kärlek så överlevde jag. Det hjälpte mig mycket att tänka att livet bara kunde bli bättre. Vid den här tidpunkten vägde jag ca 110 kg. Idag väger jag ca 80-85 kg men har några kg kvar tills jag blir nöjd. Jag hoppas att jag kan hjälpa någon med vad jag gått igenom. Dock har jag på senaste tiden haft svårt att äta nyttigt och det är ofta jag sitter med choklad eller något annat, dessutom hetsäter jag tills jag mår illa. Jag tror att jag straffar mig själv för vad som hände i mitt liv. Att jag inte kunde rädda min bästa kompis och att jag förlora min flickvän. Det kanske är lättare att straffa mig själv än förlåta mig själv.. jag vet faktist inte.. men jag kommer använda den här bloggen för att ventilera mina känslor och kanske hjälpa andra. Har ej läst igenom, är för trött nu, vill bara sova ;) lycka till med viktminskningen allihopa :)

Akemi91s blogg

Första inlägget

Kommentarer