icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jennifer är jag det, 25 år gammal tjej från Gävle som bor tillsammans med min underbara sambo Fredrik och vår hund Leija som är en vild och galen Flatcoated Retriever på snart 2 år. Jag har även en egen häst, eller det är faktiskt en D-ponny, som heter Flippan och hon ligger mig mycket varmt om hjärtat och är en stor motivation för mig att gå ner i vikt eftersom jag just nu känner mig aningen för stor för henne och inte kan eller orkar rida tillräckligt pga. min övervikt.

Har alltid varit smal, inte pinnsmal men smal. Storlek 34 eller 36 på kläder hade jag för 3,5 år sedan innan det gick utför. Uppför rättare sagt. Nu sitter jag här med nästan 20 kilos övervikt och har provat det mesta men då min kropp är i total obalans och många mer eller mindre jobbiga saker hänt i mitt liv senaste åren har jag inte lyckats bli av med kilona.

Efter flera år av olika hälsoproblem där det värsta är kronisk värk och smärta i höft- och bäckenleder har jag nu fått diagnosen Ehlers-Danlos syndrom. En diagnos som kommer att förändra mitt liv ännu mer än det redan har hunnit göra, men jag försöker ta varje dag som den kommer och gör mitt bästa för att hjälpa kroppen på traven. Hoppas med hjälp av rätt sorts träning och viktnedgång att min värk ska minska, så nu gäller det verkligen!

Wish me luck! :)
7 januari 2013 14:43
4

Min tjocka kropp..

Det är många som säger till mig -"men du är väl inte alls tjock", och jag är väldigt trött på det. Se bara på bilden nedan, säg sen samma sak? Jag ÄR tjock, fet, överviktig och allt det där. Jag är bara 160 cm lång och vägde när bilden togs 78 kg! Det är på tok för mycket och innebär ett BMI på 30,5 vilket är fetma. Jag bryr mig egentligen inte alls hur jag ser ut, men det känns fruktansvärt att bära omkring på den där magen. Alla kläder blir obekväma och att rida är jättejobbigt då jag inte kan sitta i rätt position för att magen är i vägen. Att böja sig är jobbigt. Nej, jag vill inte höra mer att jag inte är tjock, för det är jag. Förr tyckte jag ofta att jag var tjock när jag vägde 63 kg och brukade då köra några veckor utan kolhydrater för att komma tillbaka till ca 58-60 kg. Men perspektivet har ändrats, når jag bara 65 kg kommer jag vara så lycklig. Däremot nöjer jag mig inte förrän jag har en kropp som känns bra där kläderna sitter bra och jag kan rida som jag vill. Vilken vikt det blir har mindre betydelse. Kommer aldrig mer låta mig göra detta mot mig själv. Aldrig. Hur gott det än är att äta är det inte värt det. Jag ska komma i mina fina kläder som bara hängt i garderoben i över två år. Jag ska klara det den här gången.

Kommentarer

  • 7 januari 2013 15:02
    Tack! Jag vill bara bli mig själv igen. =)
  • 7 januari 2013 14:47
    Tycker varken du är tjock eller fet .. mullig skulle vara mitt ordval, men allting är ju relativt och du ser dig med dina ögon och andra med sina .. =) Lycka till!
  • 7 januari 2013 15:08
    Jag känner verkligen igen mig, jag är 161 lång och väger just nu 86 kg, alldeles åt skogen för mycket, men folk i min närhet säger ändå att jag ska sluta säga att jag är fet, men vad är jag då?... jag skulle också vilja väga ca 65 kg, har varit nere på 70 kg (lääänge sen) men då trivdes jag i min kropp, dit vill jag komma igen. I år är året då jag ska klara av det!! Jag känner mig jättetaggad och har lovat mig själv att jag åtminstone ska ha gått ner 10 kg fram till sommaren, det är ca 2 kg/månad och det borde inte vara några problem tycker jag. Lycka till nu, jag hoppas du finner dig själv igen!
  • 7 januari 2013 15:20
    Folk runt mig har alltid sagt att det är väl inte så farligt så tjock är du inte och då¨väger jag nu 110,7, när jag vägde 73 kilo tyckte min mamma jag så anorexist ut. Det viktigaste är ju som sagt vad man själv tycker och hur man trivs i sin kropp. LYCKA TILL

Logga in för att skriva en kommentar.