icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jennifer är jag det, 25 år gammal tjej från Gävle som bor tillsammans med min underbara sambo Fredrik och vår hund Leija som är en vild och galen Flatcoated Retriever på snart 2 år. Jag har även en egen häst, eller det är faktiskt en D-ponny, som heter Flippan och hon ligger mig mycket varmt om hjärtat och är en stor motivation för mig att gå ner i vikt eftersom jag just nu känner mig aningen för stor för henne och inte kan eller orkar rida tillräckligt pga. min övervikt.

Har alltid varit smal, inte pinnsmal men smal. Storlek 34 eller 36 på kläder hade jag för 3,5 år sedan innan det gick utför. Uppför rättare sagt. Nu sitter jag här med nästan 20 kilos övervikt och har provat det mesta men då min kropp är i total obalans och många mer eller mindre jobbiga saker hänt i mitt liv senaste åren har jag inte lyckats bli av med kilona.

Efter flera år av olika hälsoproblem där det värsta är kronisk värk och smärta i höft- och bäckenleder har jag nu fått diagnosen Ehlers-Danlos syndrom. En diagnos som kommer att förändra mitt liv ännu mer än det redan har hunnit göra, men jag försöker ta varje dag som den kommer och gör mitt bästa för att hjälpa kroppen på traven. Hoppas med hjälp av rätt sorts träning och viktnedgång att min värk ska minska, så nu gäller det verkligen!

Wish me luck! :)
18 februari 2013 13:29
2

Törs knappt tro det..

Men är mycket bättre i höfterna än jag brukar vara, har inte haft särskilt ont sedan i onsdags när det var som värst. Detta trots flytt av hästen som tog hela fredagen med lång promenad och bärande av massa prylar. Lördagen gick jag också en hel del och fixade iordning i stallet så stod upp från kl halv åtta på morgonen tills jag kom hem vid två-tiden. Det känns ju efter dessa aktiviteter men det har verkligen inte varit i närheten av så illa det brukar vara utan mer som en träningsvärk-känsla. Peppar peppar. Det har ju gått upp och ner hela tiden men så här bra har jag inte varit i flera dagar sen i november. Läkarbesöket var till största delen en besvikelse, då de inte hittat något fel på proverna. Det som faktiskt kändes positivt ändå var att TSH-värdet sjunkit från 3,3 till 2,8 och även om läkaren sa att det kan variera en del så tror jag att det kan ha att göra med mina homeopatmediciner och att det även är de som gör att jag börjar bli bättre. Det brukar ju ta någon månad innan det vänder när man äter sådana mediciner. Jag ska i alla fall få ta fler prover då läkaren tyckte mina besvär var väldigt konstiga med tanke på min ålder och hur mitt liv sett ut innan jag gick upp i vikt. Väntar på att få hem ett piller jag ska mellan två kortisol-mätningar och innan dess ville hon att jag skulle göra uppehåll med homeopatmedicinerna. Men så snart jag tagit provet ska jag fortsätta äta dem samt börja äta alger då jag råd om det pga att både homeopaten och en annan tjej jag varit till såg att jag hade en tungmetallsförgiftning. Det kommer nog starta en rejäl process i kroppen så jag räknar med att bli sämre då, men tror på att det kommer bli bättre sedan och då kan man ju stå ut. Idag ska jag iväg och rida på min älskade häst, första gången på två veckor! Är så taggad!

Kommentarer

  • 18 februari 2013 14:51
    utter
    Pepp! :)
  • 18 februari 2013 16:28
    yes, du klarar av allt, allt, en dag i taget :)

Logga in för att skriva en kommentar.