icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
 Hej!

Jag har alltid haft ett komplicerat förhållande till kropp och mat. Min farmor tyckte att mamma skulle banta mig redan när jag var 2 år (jag ser helt normal ut på kort) och på den vägen är det. Bantade aktivt första gången när jag var 16=lyckat och euforisk känsla. Sedan var den banan igång. Jojobantning var ständigt med i många år.

De sista sex åren har jag glidit in mer och mer på LCHF-modeller. Passar mig och min ibland känsliga mage bra. Tyvärr tillåter min kropp inga snedsteg och det blir svårt i långa loppet. Känns ibland orättvist när mannen kan äta det mesta utan konsekvens och jag tänker kaka och går ett kg. Dessutom motionerar och tränar jag dagligen men har ändå ämnesomsättning och förbränning som en "soffpotatis".

För övrigt jobbar jag sedan många år som kurator på ett gymnasium, är ledare/instruktör på F&S, mamma till 4 vuxna barn och 2 vuxna bonusbarn, mormor/farmor till 5 småpluttar. Har ett aktivt liv på alla sätt och är dessutom lyckligt gift.

Vet vilken vikt jag tycker jag mår bäst av och har varit där flera ggr.