Storm ute, storm inne...
Idag har jag fått betalt för den härliga dagen jag hade igår. Varken kroppen och knoppen har fungerat. Värk, ångest och en känsla av desperation. Tack och lov att jag har en underbar man som finns som stöd. Han har hindrat mig från att göra en ordentlig avåkning vad gäller maten.
Jag hoppas stormen ute bedarrar snart och att min kropp följer efter. I morgon är det rehabdag och jag vill vara i slag för att orka...
Gillar
Kommentarer
-
Sån tur att mannen var med...
Logga in för att skriva en kommentar.