Alltings jävligheter
Ett par dagar innan kickstarten tog slut, dog min älskade morfar. Även om vi visste att han var i slutet av sitt liv dog han väldigt oväntat. Men han fick sin önskan uppfylld. Han sa en stund innan att han inte orkade mer, att han ville att det skulle ta slut. Han föll ihop i sängen och dog en halvtimme senare.
Efter det har allt blivit konstigt. Tre dagar efter han dog åkte jag och maken till grekland. Å någonstans strax därinnan låstes min sorg in. Jag kunde inte gråta. Inte tänka på honom. Även nu när jag sitter här och skriver är det något som blockeras. Jag fixar inte det än. Det har varit för mycket sorg de senaste åren. Flera anhöriga har gått bort, för unga. Min hjärna, mitt jag pallar nog helt enkelt inte. Att gå den vägen igen är jag inte riktigt med på.
På onsdag är det begravning. Jag ska hålla tal. Men jag kan inte ens tänka på vad jag ska säga.
Men jag får väl låsa in mig. Kräva att familjen låte rmig vara ifred och sätta igång att sörja och skriva.
Men iaf. Jag har förlängt mitt abbonnemang här. Jag ska påbörja 10veckors LCHF. Kickstarten fungerade superbra så jag fortsätter. Även om jag inte åt jättebra till 100 % på semstern så tränade jag varje dag. Å jag ska inte glömma alla timmar i solstolen då jag låg och lyssnade på vågorna. Det var mental träning. Varva ned träning. Jag som läser böcker SUPERFORT tog mig igenom EN och en halv å det kändes faktiskt bra. På något vis kunde jag njuta av här och nu vilket emellanåt kändes konstigt då jag tyckte att jag borde sörjt istället. Men jag hoppas att det jag gjorde gör att när jag väl tar tag i sorgen så orkar jag gå igeno den bättre.
Jaja.
På det igen.
Kommentarer
-
Åh vad jag känner igen mig.
Chocken, förnekelsen är ju total i början...men det kommer...var så säker. ..om inte förr så på begravningen eller ev urnsättning.
Jag har oxå förlorat alltför många närstående...det tar mycket kraft och energi.
Var rädd om dig själv...👍
-
Jag beklagar.
Sorg tar sig så många olika uttryck och det finns inget "rätt" sätt att sörja och ibland tar det tid innan man låter sig själv känna efter.
Ta hand om dig!
-
Kram💖
-
Så tråkigt
Jag hoppas att du får/ger dig möjlighet till att sörja. Vet, av egen erfarenhet, hur mycket elände en inkapslad sorg kan ställa till med.
-
Säkert finner du en stor tröst i att han själv uttryck att det "räckte", att det för hans bästa gick fort. Kram
-
Det är svårt med sorg, jag förlorade båda mina svärföräldrar på 6 månader. Jag visste att dom skulle dö, och tog ut sorgen i förskott. Alla reagerar vi olika, och inget sätt är fel.
Kram♡
-
Logga in för att skriva en kommentar.