icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Idag är det 1månad och 2dagar sen jag började här på MD. I morse visade vågen 87.9kg, viktminskning på 6.8kg. Känner mig sjukt stolt över mig själv.

Skulle testa och äta lite lättglass och chokladsås som stelnar på glassen, detta då jag hade väldigt stort underskott av kaloriintag idag. Döm min förvåning då jag känner mig äcklad av chokladsåsen, den smälter inte längre lent i munnen som tidigare. Den bara klibbar och smakar konstgjort. Ett stort steg i rätt riktning antar jag =)
4 augusti 2013 22:27
6

Bröllop och massa kallabalik

Idag kom jag hem från ett fint bröllop. Jag och min son på 1år var bjudna och kände enbart bruden. Hade jag haft någon partner så hade även han varit medbjuden -vilket hade hjälp en hel del(!) Ska försöka sammanfatta lite kort: [FET][/FET]Innan bröllopet [FET][/FET][KURSIV][/KURSIV] Tänker bara dricka vatten till maten äta det mest "nödvändigaste" av sötsakerna, typ liten bit av tårtan. [FET][/FET]Under bröllopet: [KURSIV][/KURSIV]Gör vad som helst för att överleva denna kvällen... Dricker vad som helst, även den goda hallonsodan.... [FET][/FET]Efter bröllopet: [KURSIV][/KURSIV]Skit får försöka tänka långsiktigt och inte väga min viktuppgång (?)[KURSIV][/KURSIV] Dagen hade börjat bra, allt flöt på. Ingen maska på strumpbyxorna, sonen somnade innan vi blev hämtade. I kyrkan behövde vi bara gå ut en gång, annars flöt allt på. Utanför samlingslokalen under allt mingel gick det riktigt bra, visst jag tog ett glas alkoholfricider (alkoholfritt bröllop) som jag hade i mina beräkningar. [FET][/FET]MEN[FET][/FET] Strax innan vi skulle få plocka upp maten började min Stefan gnälla, då var stackarn både trött och hungrig. Alla vid bordet vände bort sina huvud från oss och jag fick gå ut. Han är ju inte van vid sån fest som bröllop kan bjuda på. Hade lätt panik då ingen ville hjälpa mig med att få tag på maten när det blev vår tur. Hade vi varit två vuxna så hade ena kunnat passa Stefan under tiden som den andra tog på mat. Bad om hjälp men ingen ville hjälpa till -dom kände ju inte oss. Frågade sen en i serveringspersonalen om hjälp, då var tårarna inte långt ifrån med en hungrig och trött pojk i famnen. Hon hjälpte gärna till. När vi sedan skulle äta var maten kall och jag fick mer eller mindre slänga den i oss båda av hunger. Sen var min pojk så trött att det bara var att försöka lägga honom vilket gick. Då var första gången den kvällen som jag kunde prata med de andra runt bordet, tills de började sjunga och Stefan vaknade igen. Varm och orolig. Gick ut och pratade åter igen med serveringspersonalen, det visade sig att det fanns ett dagis under lokalen. Stannade där nere större delen av kvällen då det kändes bäst för sonens skull. Det var svalare, tystare och bättre miljö för honom där. Det hjälpte inte dom känslorna som jag fick om att jag svek brudparet genom att göra det som kändes bäst för min son. [FET][/FET]Så[FET][/FET] när jag kom upp drack jag 2flaskor hallonsoda :/ Hade både kola och chockladsås på glassen OCH grädde. [KURSIV][/KURSIV]Så här i efterhand kan jag säga trots att det var fler barn bjudna och Stefan var bjuden, kommer det dröja innan jag tar med så små barn på ett bröllop igen.[KURSIV][/KURSIV]

Kommentarer

  • 4 augusti 2013 22:36
    schnork
    Var det ingen alls som ville hjälpa dig? Fy vad dåligt av dom. =( Egoistiska människor. Förlåt, men jag blir så arg på sånt.
  • 4 augusti 2013 23:17
    Eminemma
    Å, vad jobbigt! Strunt i att du åt fel, det var ju en galet stressande situation!! Om du är ensamförälder (som jag) kan jag bara rekommendera att tacka nej till sånt här, fast det känner du nog själv nu ;). Jag vet att det finns ensamföräldrar som klarar sånt här (=socialt vuxenliv) galant, men jag försöker numera vara snäll mot mig själv och bara göra sånt som funkar för barnen. Ja, nu är mina 6 och 8 år, så nu funkar ju barnvakt jättebra (och har gjort i ett par år). Pepp!
  • 5 augusti 2013 09:52
    BlondyTr
    Dom vid bordet vände bara bort sina ansikten och undvek ögonkontakt, pillade med duken, rättade till sina kläder. Inget leende mot sonen eller något avledande, vad som helst hade räckt långt. Nej enda gången som de faktiskt "såg oss" var när han sov eller ute i kapprummet när han var nöjd. Var tom flera som gick förbi oss när jag gått utanför och sa att jag inte kände fler än bruden, var ensam och hade en aning panik. Hade tom tårar i ögonvrån :( Nej jag har lärt mig att det inte är det bästa stället att gå till med så småbarn, vare sig man är ensam eller har någon även om det underlättat mycket om man haft någon partner med sig. Vad skönt det är när fler som är ensam skriver här och härligt att det funkar med barnvakt nu :D
  • 5 augusti 2013 10:08
    schnork
    Fråga nästa gång om du får ta med en nära vän istället för pojkvän/partner?
  • 5 augusti 2013 10:14
    BlondyTr
    Ja får nästan göra det istället för en kille. Iaf om man inte känner någon där
  • 5 augusti 2013 10:30
    schnork
    Kan ju bli lite roligare också om man har någon med sig som man känner. Och be att få sitta bredvid den personen.

Logga in för att skriva en kommentar.