Halleluja!
Den ena sambon släpade hem en påse chips igår. han gjorde det eftersom han "kände sig lite krasslig". By the way är det en sådan ursäkt som jag också skulle använt mig av för inte så länge sen, typ "Å nej, jag känner ett litet sting i halsen, jag håller på att bli sjuk, va synd det är om mig, jag måste nog äta en påse chips".
Men inte längre! Och inte ett endaste litet chips tog jag! Inte ett! För jag vet att om jag tar ett så kan jag inte sluta! Och jag försökte övertala mig själv med att jag faktiskt hade tränat idag så lite chips kunde jag ju unna mig, men icke! Just när den tanken kom in i hjärnan så sa jag till mig själv att jag faktiskt inte ska, för nu jäklar är det slut på detta!
Och vips, så drack jag lite av min ramlösa istället! Jösses...miracles do happen...
ps. Det va extremt goda Lantchips Gräddfil också som sucktade, så ni vet... Det va liksom ännu svårare att stå emot då, men jag gjorde det! ds
Kommentarer
Logga in för att skriva en kommentar.
Ingen har kommenterat detta inlägget.