Ja, så kan det gå...

I måndags när jag ställde mig på vågen så visade den -2,5 kg. Chock...Jag tror fortfarande inte att det är sant, så nu vågar jag inte ställa mig på vågen något mer. Jag känner mig inte förtjänt av det minuset...Nog för att jag skärpt mig men ändå...inte [FET]så[/FET] mycket, tyvärr...Det är så vansinnigt lätt att något bara slinker in i munnen...Som en ostbit när jag gör macka åt sonen...eller lite väl många avsmakningar när jag gör mat...Eller att jag fortfarande inte kan säga nej när någon bjuder mig på en godbit...[KURSIV]Bara en liiiiten då....[/KURSIV] Jag försöker enligt iso-dieten hålla mig till 1600 kcal. Det går ganska bra fram till middagen, efter middagen rättare sagt...närmare kvällen...Då vill jag ha smörgås...Och det kostar i matdagboken det...Men det har ändå gått ganska bra över lag... Värre blir det kanske i helgen. Då är jag hänvisad till svägerskans mumsiga mat och kanske några glas rött...Jag ska tänka mig för..Jag har ju en vikt att registrera på måndag. Måndag är min vägdag. Motion har det inte blivit någon, mer än cyklandet till jobbet och det är knappt 1,5 km...och cyklar på jobbet gör jag förstås..härs och tvärs, men mest med elcykel, då får jag förstås trampa på men det är ju inget motstånd... Jag köpte ett träningskort på SATS för ett år sen och jag tränar ganska flitigt...periodvis...Nu har jag kommit av mig och jag föredrar skogsluft så här på våren...Därför tänkte jag att jag förlänger inte kortet utan börjar till hösten igen istället...Men så ringde en kvinna från SATS och undrade hur jag tänkte kring träningen framöver...och jag sa som jag tänkt....Men det slutade med att jag hade ett månadsabonemang och en ny tid hos PT...Ja, så kan det gå...och jag känner mig inte ens lurad...Jag känner det som jag investerar i min hälsa...

Bombbes blogg

Ja, så kan det gå...

Kommentarer