Inne på sjunde veckan
Igår hade jag spanska två timmar efter jobbet istället för en och en halv då vi ska läsa in en missad lektion då läraren var sjuk. Ganska intensivt och jag var trött när jag kom hem.
Provade några kjolar igårkväll. Visst förändring men jag är otålig och vill ha mer men inser att jag får ge mig till tåls. T.ex om jag inte kunde knäppa en kjol tidigare och nu den är lite lösare i midjan så är det helt enkelt framsteg. Hoppas på lite uppmuntran när jag vägar mig nästa vecka.
Ikväll är det dags för sh´bam på SATS.. Ska bli härligt och det behöver jag just nu.
Igår när jag kom hem tyckte jag det såg så fint ut i hallen och trodde det berodde på att en massa kartonger var bortplockade. Först när A visade mig såg jag att han dragit den långa internetkabeln som låg som en stor hög på hallgolvet och det första man såg tidgare när man kom in. Så fint det blev! Liten tankeställare, att vissa saker ser man inte men andra saker ser man direkt. Som negativa saker tyvärr.
Ibland undrar jag om det finns en rädsla för att vara glad, att vi är så rädda att något hemskt ska hända att vi inte vågar bejaka vår naturliga glädje. Jag tänker på orden av Stig Dagarmen. " Vii föds som diktare sedan blir vi avvanda. "
Låt oss inte glömma vårt inre barn inom oss som behöver få komma fram ibland..
Gillar
Kommentarer
-
Vad härligt att du märker skillnad på kjolarna! Och det kommer mer - ge det tid! :-)
Logga in för att skriva en kommentar.