Samtal på bussen
Idag när jag åkte buss till jobbet lyssnade jag på ett samtal och som jag inte riktigt har kunnat släppa. Jag kan inte säga att jag tjuvlyssnade då en av de två männen var ganska storvuxen och tog upp det mesta och lite till av sätet bredvid mig. Tycker för övrigt inte att det är fel att tjuvlyssna och tror både många noveller och romaner kommit till på det sättet.
Det var en så annorlunda verklighet dessa män beskrev, båda alkoholiserade. Den ena nämnde att han hade skrumplever och jag såg hur ryggen kröktes och kände hans rädsla men han sade i samma andetag att nu finns det bra mediciner. De pratade om en av deras kompisar som de inte sett på länge och de undrade om han fortfarande levde. Jag är skyldig honom en hundring, konstaterade en av dem och sade att han skulle gå och ringa på och se om han öppnade dörren och fortfarande levde.
Jag såg efter dem när de gick av bussen, båda lite böjda i ryggen och jag undrade vad de gick till och skulle ta vägen. Så annorlunda livet kan vara och vad mycket som kan komma fram genom ett samtal på bussen.
Gillar
Kommentarer
-
Ja. Ibland får man se och höra tankeväckande saker på buss och tåg. En gång började en hemlös man prata med mig på pendeltåget i Stockholm då jag åkte hem från jobbet. Han var trevlig och jag minns inte hur det kom sig att han började prata med mig. Han berättade sitt livs historia och det visade sig att han varit en "vanlig människa" som för bara några år skilt sig och sen dess hade allt gått utför pga dålig ekonomi och nu bodde han alltså ute på gatorna och hade ingenting. Tragiskt. Jag har tänkt på honom ibland i efterhand och undrat vad det blev av honom.
-
Visst är det skrämmande, Mosel och tragiskt. Jag brukar tänka att steget från att ha ett hem och att vara hemlös inte är så långt.
Logga in för att skriva en kommentar.