icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jag har varit överviktig sedan jag var 8-9år. Sedan dess har det konstant gått uppåt. Jag har i perioder mått otroligt dåligt av min övervikt och känt mig hämmad och begränsad i mitt liv. Stor del av min uppväxt har jag även varit mobbad pga den. Min viktresa började i september 2011 och det har sedan dess gått upp och ner i perioder med mer och mindre bra motivation samt en del återfall.

I augusti 2013 gick jag in i väggen och fick diagnosen utmattningsdepression. En av de stora anledningarna till att detta hände var för att jag aldrig någonsin stannat upp när jag känt att livet rullat på för fort, alrdig någonsin reagerat på att kroppen skriker att jag har för mycket att göra och den främsta anledningen av dom alla jag har hela mitt liv satt för höga krav på mig själv och bestraffat mig själv när jag inte klarar mina mål (som jag redan från början visste var helt omöjliga att klara av).

Jag hade börjat min viktresa så bra och gått ner till 86kg. När jag gick in i väggen kom alla kilon jag gått ner tillbaka på ca 3 månader. Jag mådde skit och grät mer eller mindre hela tiden. Sjukskrivningen kom som hett brev på posten och jag var hemma till i slutet på januari 2014. Egentligen för kort tid för att bli "frisk", men jag ville inte vara hemma längre för det gav mig inget. 

I juni 2014 blev jag gravid med barn nummer 3. Kanske inte den bästa planeringen kan jag erkänna såhär i efterhand. Alla kilon jag lagt på mig gjorde denna graviditeten till ett litet helvete med mycket problem och smärta som följd. Nu när lillebror är här är det dags att börja om, men denna gången skall jag ta det i en lugn takt så att jag inte stressar ihjäl mig. 
22 januari 2013 18:28
3

Hälsporre

I somras när jag börja mitt överdrivna tränande gick jag väldigt mycket 6-8mil i veckan. Vet inte vad jag trodde, men trodde definitivt att jag vägde för mycket för att börja jogga. Som er brev på posten fick jag hälsporre på båda fötterna. Då fattade jag inte vad det var. Efter ca 3 veckors vila försvann det på båda fötterna. Nu sedan i september har jag haft det på vänsterfoten. Det har gått lite upp och ner men blir inte bättre av att vila längre. Jag har varit på flera naprapat behandlingar och hos olika naprapater, men det vägrar ge sig. nu har det självklart blivit värre igen eftersom jag ökat min träning igen :-( Ett av mina stora problem är att min smärta tröskel är väldigt hög. Vilket gör att jag biter ihop ignorerar att jag har ont och kör på. Detta är något jag vet inte är bra och något jag måste jobba på. Hur som helst är nu ett besök hos naprapat 3 inbokat till på torsdag. Vi får hoppas han kan hjälpa mig. Det troligaste är att jag kommer få detektiv att göra träning som inte belastar foten så som att simma, cykla m.m.

Kommentarer

  • 22 januari 2013 22:57
    utter
    Hoppas det försvinner! :)
  • 23 januari 2013 01:55
    Frihet
    Fick för något år sedan hälsporre på ena foten som sedan gick över till andra foten. Gick till läkaren som gav mig Diklofenak, fungerade inte alls. Blev rekommenderad att gå till sjukgymnasten på Vårdcentralen. Sjukgymnasten visste pecis vad som skulle göras, han tejpade upp min fot och han sa till mig att gå till ett ställe (Aktiv City i Malmö, finns liknande ställen i resten av landet) och få mina fötter scannade för speciellt utformade iläggssulor till skorna. I vissa län kan man få det på remiss annars kostar ett par sulor en del. Efter att ha haft sulorna en tid försvann mitt problem med hälsporre direkt. Vad jag har förstått på vissa sjukgymnaster och ortopedtekniker är detta enda sättet att läka en hälsporre. Har en kompis som för ett tag sedan även drabbades av hälsporre, hon gick till läkaren som ville ge henne kortisonspruta. När jag hörde om hennes problem, rekommenderade jag henne direkt att skaffa ett par sulor. Efter ett tag med sulorna försvann även hennes hälsporre. Min kompis gick till Intersport för scanning och specialsulor. Mycket billigare än hos en ortopedtekniker dock tycker inte jag att de är i samma kvalite som mina men de fungerade för henne. Om det är hälsporre och ingen annan skada i foten så skippa läkare och naprapater. Sulor är det enda som hjälper.
  • 23 januari 2013 05:36
    EllieSve
    Jag har varit hos sjukgymnast också och han sa samma sak. Bara sula som hjälper. Gick där efter till naprapaten som skrattade åt sulan och sa att det inte fungerar. Är jätte kluven. Båda har erfarenhet av detta med hälsporre. Dock är det olika läror så får väl helt enkelt bestämma mig för vilken jag tror på. Tränade du samtidigt som du hade hälsporre + sulan?

Logga in för att skriva en kommentar.