icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jag har varit överviktig sedan jag var 8-9år. Sedan dess har det konstant gått uppåt. Jag har i perioder mått otroligt dåligt av min övervikt och känt mig hämmad och begränsad i mitt liv. Stor del av min uppväxt har jag även varit mobbad pga den. Min viktresa började i september 2011 och det har sedan dess gått upp och ner i perioder med mer och mindre bra motivation samt en del återfall.

I augusti 2013 gick jag in i väggen och fick diagnosen utmattningsdepression. En av de stora anledningarna till att detta hände var för att jag aldrig någonsin stannat upp när jag känt att livet rullat på för fort, alrdig någonsin reagerat på att kroppen skriker att jag har för mycket att göra och den främsta anledningen av dom alla jag har hela mitt liv satt för höga krav på mig själv och bestraffat mig själv när jag inte klarar mina mål (som jag redan från början visste var helt omöjliga att klara av).

Jag hade börjat min viktresa så bra och gått ner till 86kg. När jag gick in i väggen kom alla kilon jag gått ner tillbaka på ca 3 månader. Jag mådde skit och grät mer eller mindre hela tiden. Sjukskrivningen kom som hett brev på posten och jag var hemma till i slutet på januari 2014. Egentligen för kort tid för att bli "frisk", men jag ville inte vara hemma längre för det gav mig inget. 

I juni 2014 blev jag gravid med barn nummer 3. Kanske inte den bästa planeringen kan jag erkänna såhär i efterhand. Alla kilon jag lagt på mig gjorde denna graviditeten till ett litet helvete med mycket problem och smärta som följd. Nu när lillebror är här är det dags att börja om, men denna gången skall jag ta det i en lugn takt så att jag inte stressar ihjäl mig. 
12 april 2015 23:48
5

Min övervikt går ut över mina barn...nu får det fan vara nog!!

Idag var en sån där dag då jag kände: varför tar jag inte bara tag i det här med övervikten en gång för alla?
Jag har vid ett flertal tillfällen tagit tag i min övervikt. Senaste försöket varade mellan sep 2011-aug 2013 jag hade några återfall under dessa två år, men lyckades gå ner ca 25kg vilket var den lägsta vikt jag haft på väldigt många år. 

Vad hände kan man ju undra? Jag gick in i väggen eftersom jag satte hård press på mig själv och eftersom jag inte vet vad order lagom betyder. Det började med att jag fick panikångest attacker när jag tränade och sedan blev det bara värre och värre med andnöd, hjärtklappning och annan skit som kom som ett brev på posten. 
Dom där 25kg jag kämpat med att bli av med var snart tillbaka igen + några till så klart. Jag har efter det lite halv hjärtat försökt börja träna igen, men varit så rätt för att min panikångest skall komma tillbaka att det låst sig och jag fått panik bara jag funderat på träning.

I slutet på februari i år födde jag mitt tredje barn och jag väger nu mer än jag någonsin gjort trots att gravidkilona är mer eller mindre borta. Jag har även stora problem med foglossning (fortfarande) och idag kände jag att droppen kom.
 
Min mellersta kille ville att jag skulle åka med och bad när han skulle på simskola vilket i sig inte var några problem det gjorde jag gärna. Mitt problem var att hitta en baddräkt som passade vilket inte var det lättaste. Så nu får det fan vara nog. Om jag blivit så fet att jag inte ens kan gå med min son och bada så är det verkligen dags att göra något åt saken. Det är ju verkligen inte mina barns fel att jag gått upp så mycket i vikt och det skall ta mig tusan inte gå ut över dom. 

Så i morgon är första dagen på mitt nya liv. 28 dagar kickstart och sedan får vi se vad som händer. smiley

Gillar

Kommentarer

  • 13 april 2015 07:02

    Jag har ätit LCHF sedan 2009 men vägen har gått upp och ner. Ett barn med allvarlig sjukdom och alla mina kilon kom tillbaka - ivte pga LCHF utan pga att jag började äta annat skräp som tröst.

    Börja nu inte för hårt. Välj en sak i taget - ska du tex fokusera på kosten så skit i att motionera för hårt första månaden. En förändring i tagen räcker gott och väl.

    BonPrix har snygga baddräkter i verkliga storlekar - köp en stor och njut av att du kan bada med sonen och få vardagsträning på köpet.

    Sköt om dig - det ska bli spännande att läsa om din resa.

  • 13 april 2015 08:34
    paloma

    Träning är så mycket mer än styrketräning eller jogging, en lekstund i trädgården, en skogspromenad med barnen eller bara att stå hellre än sitta. Försök att hitta tid till att vara ute varje dag, så får du lite vardagsmotion.

    Lycka tillsmiley

  • 13 april 2015 09:21

    Dagens vardagsmotion blev att gå och lämna barnen på skola/dagis. Vilket är ca 3,6km och tar 1 timme ungefär när man går i långsamt tempo och måste lämna av barnen. Både jag och min man överlevde hem iaf smiley

  • 13 april 2015 10:33
    Donnina

    Ett tips är att fylla i matdagboken extremt noga, varje dag, och inte sudda ut utan låta alla som vill se vad du äter ! Mycket svårare att fuska då.

    Hoppas kickstarten fungerar för dig, men en månad är ju väldigt kort tid, sen gäller det att hålla strikt LCHF ända till mål och sen det svåraste, - hålla vikten.....

    Säger jag som en riktig besserwisser, - har själv 20 kg kvar att bli av med efter 1,5 års kämpande men det gäller att aldrig ge upp!

    Lycka till laugh

  • 16 april 2015 22:33

    Spännande resa du har framför sig. Jag började själv min resa idag. Kämpa påsmiley

Logga in för att skriva en kommentar.