icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
31 maj 2011 11:16
2

wowkänsla

Det var med stor tveksamhet jag skrev gårdagens inlägg, för hur öppen ska man egentligen vara på en blogg? Hur ska man kunna erkänna sina brister för andra när man knappt erkänner dem för sig själv och hur kommer de att mottas? Det är dessa rädslor som fått mig att avstå denna bloggen trots att jag varit medlem sem i vintras. Så snart inlägget låg postat trillade de reaktionerna och peppningarna in, jösses vilken respons! Oron över att att bli dömd efter att ha "outat" en bit av mitt trassliga inre försvann och ersattes med en lättnad. Jag har alltid haft ett stort behov av att få utlopp för alla känslor i såväl teckning som skrift, men att skriva i min andra blogg har varit otänkbart då läsarkretsen kan bestå av eventuella kunder och framför allt oförstående människor. Tack vare er som gav så fint gensvar igår, har jag kanske hittat mitt lilla lufthål där ordet är fritt. Där det faktiskt finns fler som jag. Tack!

Kommentarer

  • 31 maj 2011 11:35
    Matdagboken är ett underbart ställe att öppna sitt hjärta på :) Alla är så förstående och peppande...det är väldigt ovanligt, men mycket mer uppskattat!
  • 31 maj 2011 13:59
    Troxii
    Ovanstående skrivare, kan inte hålla med mer :))

Logga in för att skriva en kommentar.