Lättsvår och svårt lätt

Ja, titeln kanske framstår som lite förvirrande, men det är precis så här det känns. Just nu är allting lätt och svårt, ja, och förvirrande! Okej, jag ska försöka förklara lite..

Jag har varit hemma från skolan den här veckan och det innebär att jag inte måste äta skolmat utan får äta som jag behagar. Till min fröjd har jag klarat av att hålla mig till kalorosnåla luncher. Det som är värre eller bättre (ja, ni ser) är att jag har kunnat hålla mig till ganska små portioner och kalorisnåla ingredienser under hela dagarna, vilket har resulterat i att jag inte ligger undre gränsen med 5oo kcal utan snarare 8oo eller ännu mer.

I måndags hade jag vägdag och då vägde jag 56,2 kg. Jag blev väl lite besviken men inte ledsen eller så. Visst, 56,2 kg är ungefär två kilo mindre än för en månad sedan, då jag började, men jag vägde ju ännu mindre två veckor in i prosessen. Jag vet inte vad min viktuppgång beror på och jag känner att den ovisheten ligger och gnager lite. Kan min plötsliga motivation till att äta så lite ha någonting med den besvikelsen att göra?

Jag har halvt bestämt mig för att ha två vägningsdagar i veckan (måndag och torsdag). Det känns som att jag kan få lite mer realistiska uppfattningar om vikt upp- och nedgångarna på det sättet, och att det är bättre att ta lite mindre bitar i taget..

Vad säger ni? Det har tagit längre tid än vad jag trodde att komma ner till den lägre vikten igen och det känns som att jag lite omedvetet tagit på mig hårdhandskarna..
Är det dåligt att ligga så många kcal under gränsen? Det känns som att jag äter mig mätt.

/Gumballmachine