icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
4 februari 2013 08:55
3

Så besviken.

Igår bestämde jag mig att verkligen satsa på mig själv o min kropps välmående här framöver. Jag gick och lade mig i bra tid och sov verkligen riktigt bra. Tog till och med sovmorgon för att lyxa till det så här på måndagmorgonen. Första vardagen på väldigt länge som jag inte har behövt gå upp för att börja tidigt på förskolan. Jag tycker det är så underbart att ligga kvar en liten stund i sängen och bara njuta av tystnaden och katternas kurrande innan jag stiger upp och tar till vara på dagen. När jag vaknar till så känner jag att halsen känns allt annat än bra. Den känns verkligen öm och ont och slemmig :o( Jag vill INTE bli förkyld NU, jag vill verkligen satsa på mig själv och motionerande här framöver och inte behöva ta det lugnt pga en förkylning. [FET]Jag blir så besviken![/FET] Glömde bort att ställa mig på vågen direkt i morse innan frukost så dagens invägning gjordes efter frukost. Å så himla besviken jag blev när jag såg siffrorna på vågen. Jag trodde INTE att det var så illa. Nästan samma vikt som när jag gick med i viktväktarna januari 2002 och då lovade jag mig själv att jag INTE skulle tillåta mig själv att hamna på den vikten igen. DÅ gick det alldeles utmärkt att gå ner nästan 11 kg på ca 3 månader och jag njöt verkligen av mig själv och min kropp. NU ska jag banne mig ta mig i kragen och gå ner de där kg igen. Många kan tycka att jag är normalviktig (utifrån kg på vågen) men med min tunna benstomme syns och känns varenda kg. Jag har nu bestämt mig att jag ska gå ner [FET]7,2 kg[/FET]! Det kommer att kännas och ta emot då frestelserna ofta är många och de kommer ofta. Men jag vet att jag KAN. Jag ska ta ett steg i taget och tillsammans blir det ofantligt många steg på rätt väg.

Kommentarer

  • 4 februari 2013 09:10
    utter
    Pepp! :)
  • 4 februari 2013 09:31
    Brigida
    Usch för de små bacillerna som ställer till det. Jag skulle börja mitt springprogram i lördags men de små bacillerna satte stopp för det. Men jag gör som du ett litet steg åt gången och så har man gått en mil. Pepp pepp
  • 4 februari 2013 10:43
    HelenaN
    Tack så otroligt mycket för er peppningar! Det värmer verkligen!

Logga in för att skriva en kommentar.