icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
8 oktober 2011 12:44
2

Risken med vänner som har eller har haft något slags drogberoende...

Detta inlägg har inte så mycket med vikt att göra till att börja med utan bara att få skriva av mig lite. Sedan snart tre år tillbaka har jag haft en väninna som haft många problem genom sitt liv och som tidigt började självmedicinera sig själv. När vi träffades var hon fri från allt förutom receptbelagda mediciner. Jag visste här att det fanns en risk att lära känna henne och försöka skapa en djupare vänskap. Men jag försökte och hon mådde ett tag bättre och bättre men nu den sista tiden verkar allt fallera för henne igen. Det är lögner, hon issolerar sig från mig och min sambo somär de enda som jag vet faktiskt alltid stått vid hennes sida i svårigheterna och letar nu upp avslutade rellationer igen. Jag har försökt prata med henne men det har bara blivit vrre och nu är det dags att sätta stopp för den vänskap vi har, vilket är tråkigt...men jag har varken tid eller ork och framför allt inte tålamod att försöka lista ut vad som är lögn eller sanning. Hon är borta igen och det finns inget jag kan göra, och jag hoppas innerligt att hennes kontaktpersoner lyckas ta sig igenom hennes skådespel och fånga upp henne innan det blir värre. Jag har försökt hålla henne på rätt sida av linjen i ett års tid nu...men tyvärr har jag ingen mer energi att ge bort i frågan. I natt fick vi ett samtal om en annan vän till oss som vi länge försökt få att dricka mindre eller hellst sluta dricka över huvud taget då han uppenbarligen har stora problem med alkohol. Inte för att han tiudigare blivit aggresiv när han druckit utan för att han däckar redan klockan sju på kvällen av den mängd han dricker, vaknar och dricker tills han däckar igen. I natt fick vi ett samtal från sambons bror som utan anledning blivit hotad till livet på ett väldigt aggresivt och skrämmande sätt på pubben strax innan den stängde. Nu får det vara nog...och vill han inte lyssna på oss när vi pratar med honom idag och inte ber om ursäkt och förklarar sig för min sambos lillebror så får det va. Festen denna person höll för någon vecka sedan hade tydligen också urtartat, jag hade själv inte följt med dit men min sambo gick dit och kom snart hem med två av våra andra vänner då det var kaos i lägenheten, folk rökte på i köket, saker var sönder och allt låg utspritt över golvet, de som var nyktrast torkade spyor över allt, folk hade däckat i garderoberna och lägenhetsinnehaveren låg i vanlig tur däckad i sin säng med nerbajsade och nerkissade byxor. Detta fick jag veta först i natt, innan hade jag bara vetat att det varit kaos där uppe. Men det är tydligt att allt blir värre och värre även för honom. Dilemmat är att både tjejen och killen är fantastiskt snälla människor i vanliga fall, varav vi haft sådant tålamod och försökt hjälpa till. Men vi inser nu att när alla andra i deras omgivning uppmuntrar till det som skadar är inte våran hjälp i hög kurs och vi känner både jag och min sambo att nu har vi bara ultimatum att ställa då vi inte bara kan se på som alla andra. Nu till lite mer [FET]rellaterat matdagboken:[/FET] Har inte hunnit skriva in mat och motion på sistone, har varit helt upptagen med att storstäda och organisera lägenheten. Samt en massa andra ärenden som måste göras. Men jag tror på en bra siffra i morgon vid invägning. Och nu är det dags att sätta igång med träningen igen då del lilla förkyllningen jag haft denna veckan släppt så pass att jag vågar mig på det lite lätt. Dessutom kommer jag dagligen på nya anledningar till varför jag vill vara i mål i februari och peppande mål att över huvud taget nå mina delmål.

Kommentarer

  • 8 oktober 2011 13:12
    ojohan
    Flicka lilla! Du och din sambo är inte världens samvete. Det finns organsiationer (kanske inte världens bästa) som skall ta hand om liknande personer. Jag har själv försökt vara bollplank åt drogberoende personer men blev till slut så less och förbannad av att bara se hur de bränner bort sitt liv. Jag bad dem i klartext att fara ¨åt helvete och ta både flaskor och pillerburkar med sig! En söp ihjäl sig efter tre månader och två andra tog sig själva i kragen, gick på Komvux och har idag bra jobb och är mig evigt tacksam för att jag tog bort gummiduken som de landat i vid varje felsteg tidigare. Det hela beror oftast till 100% på dem själva och deras svaga attityd till livet och vad det har att erbjuda förutom flykten via sprit och tabletter (som är den lättaste vägen) Lägg av direkt! Både du och din sambo skall ta hand om varandra (innan det kraschar pga dessa sjölvupptagna idioter som ni försöker stötta) innan er egen kraft tar slut. Detta låter elakt och jag vet att jag får en hel hoper av flanellkäringar på mig nu, men det bjuder jag på. Tag hand om ert eget liv och låt de här figurerna söka hjälp via de instanser som finns i samhället, passar inte det så får de väl knarka- eller supa ihjäl sig. Det är inte ert fel att de inte uppskattar, tar emot eller lyssnar på er hjälp. o´johan
  • 8 oktober 2011 13:41
    gittan52
    Kan bara hålla med ojohan! Valet är deras. Men vänskapen behöver inte gå förlorad. Min pappa hade sällskap med en dam som har skinn på näsan. Hon ska till honom att han alltid var välkommen hem till henne, men bara om han var nykter. På senare år började pappa dricka igen, men kanske berodde det på att han också blev dement. Det innebar att han bara hade telefonkontakt med sin "flickvän" eftersom hon inte ville åka till honom när han var onykter och han var ju inte heller välkommen till henne. En strong tant som nu är 93,5 år och som vet vad hon vill :) Pappa avled för några år sedan, men inte pga av sprit utan av ålderskrämpor.

Logga in för att skriva en kommentar.