Förändring

Äntligen sover sonen, mitt älskade energiknippe som hitentills inte verkar ha ärft mammas anlag för att vara tjock. Han är igentligen anledningen till att jag vill och måste gå ner i vikt. Jag är en "gammal" mamma, jag fick honom när jag var 39 år. Mycket oväntad men ack så älskad. Men det slår mig att jag måste hålla mig pigg o allert i minst 20 år till, dvs när jag är 60, för att kunna vara där för honom. Det var i höstas jag bestämde mig för att förändra mitt liv. Jag går nu minst 3 mil i veckan i så rask takt man kan gå i våra dåligt plogade vägar. Många av dessa km drar jag på barnvagnen o det ökar belasningen. Jag har fått så pass bra kondis nu att jag inte blir svettig så fort, jag måste öka belastningen. Jag brukar försöka lufsa mellan lyktstolparna i mörkret när ingen ser mig... Kanske man skulle försöka lite mer aktivt till våren när barmarken kommer.. MEN vikten.... jag måste krympa... dels för att komma i de kläder jag en gång hade... jag vägrar vara en stl 52. Jag trivdes utmärkt som 44, kände mig suverän. Jag vill dit igen o STANNA där. O jag vill att min kropp ska hålla ihop i minst 20 år till, gärna längre. Jag hoppas att matdagboken ska lära mig att äta bättre och medvetande göra för mig var det största felen är..... Fast jag vet ju igentligen, det måste tydligen BANKAS in i huvudet på mig.

Ingers blogg

Förändring

Kommentarer