icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jag har nu kommit halvvägs i livet och har bestämt mig för att komma ner till min målvikt och sedan hålla den. Att andra halvan av livet inte ska behöva upptas av att gå ner i vikt, det finns annat som är roligare att syssla med. Så nu vill jag gå ner till min målvikt och sedan en gång för alla lära mig att hålla min vikt, som större delen av livet har pendlat upp och ner.
1 april 2014 20:19
3

STRESS = ÖVERÄTNING

Det är så tydligt för mig att stress är lika med överätning för mig. Är på kurs och måste samtidigt skriva klart och få iväg ett dokument. Och så är de jag jobbar med också stressade, vilket smittar av sig på mig. Igår var jag också supersugen på allt möjligt men gjorde ganska bra val: räksallad till lunch och sen havregrynsgröt, riskakor och nötter till middag. Fast jag tror att det blev för mycket kalorier på kvällen. Men idag..... idag gick det inte så bra.... baguette med tonfiskröra till lunch (hann inte äta riktig lunch för jag var tvungen att jobba över lunchen och en måltidsbar var jag inte sugen på) och så nu på kvällen.....jag började bra med havregrynsgröt och nötter på hotellrummet (som har ett litet kitchenette) men det blev jag inte mätt på. Gick ut på stan och förbi Burger King. Det var så längesen jag var nånstans där det fanns Burger King så jag köpte en Whopper Jr, och sen blev det ett glas vin och en bit vitlöksbröd på en bar och sen lite lösgodis. Då tycker man ju att det ska vara nog. Men inte. Upp till en mataffär och köpte en chodkladboll Delicato, som jag tryckte i mig på väg tillbaks till hotellet och nu har jag dessutom hunnit med en majskolv och ett halv paket riskakor.... Jag vet ju att jag har ätit ungefär dubbelt så mycket som jag behöver idag. Och ändå så skulle jag ganska lätt kunna äta ytterligare ett par tusen kalorier. Varför kan inte huvudet förstå att jag ska äta för att mätta hunger och inte för alla andra orsaker. Det är en sak när jag äter för mycket när jag är i goda vänners sällskap och njuter av maten. Men det här..... jag äter inte för att det är gott. Det är bara ett sätt att dämpa stressen. Och idag hjälpte inte promenader. Jag hoppas att det ska dröja länge till nästa gång jag överäter så här.

Kommentarer

  • 1 april 2014 20:28
    mosel
    Jag känner igen mig i det du beskriver. Jag har också brukat överäta av stress, det kan nog t.o.m. vara ett stressymptom, dvs mer kortisol bildas i kroppen och man blir extra sugen, se denna artikel [LANK]http://www.dn.se/livsstil/halsa/stress-okar-suget-efter-socker/?brs=m[/LANK]. Det är ju extra svårt tycker jag också om man är bortrest och inte har fullständig kontroll över maten. Men det är bara att komma igen. Imorgon är en ny dag! Pepp pepp! :)
  • 1 april 2014 20:34
    Tack Mosel för uppmuntran och bra länk. Bästa tipset i artikeln var att hålla fast vid vardagsmotionen i stressade lägen. Det tror jag att jag kan klara. Nu ska jag försöka skriva klart det sista och skicka iväg och sen SOVA hela natten.
  • 1 april 2014 20:39
    mosel
    Lycka till med dokumentet och sov gott! :)

Logga in för att skriva en kommentar.