Utseendefixerad
Jag som aldrig brukar vara så upptagen av hur jag ser ut, upplever att alla tycker jag är tjock nu. Min man är väldigt smal och där jag bor o de vi umgås med här är nästan alla väldigt smala. I helgen hade vi gäster, en mor o dotter, vänner till min man, hon var jättesmal och jag upplevde att hon tänkte mycket på min vikt. Och igår var vi bortbjudna på middag och där var ett annat par där som såg ut som de var klippta ur vilket glossigt magasin som helst, och samtidigt jättetrevliga. Och då känner jag mig bred o klumpig. Jag vill inte vara en person som är så upptagen av mitt utseende och min vikt. Jag tänker flera gånger om dagen på min vikt och hur jag ser ut. Det är ju tramsigt. Och än värre att jag inte klarar av att göra något åt det. Jag går mina 10000 steg och är nöjd med det men matintaget får jag inte bukt med. Det hade ju varit så mycket enklare om jag var storlek 38 då kunde jag sluta bekyrmra mig och ägna mig åt mer väsentliga saker i livet.
Gillar
Kommentarer
-
Ja, jag tänker också så. Vad mycket tid man lägger ner på viktminskning och bara att tänka på det som man skulle kunna lägga på annat om man vore i målvikt. Jag har ju tex nu fokuserat ett år på det här och jag har knappt gjort nåt annat ärligt talat. Det har upptagit största delen av dygnet. Visst är det värt det då jag ju ändå gått ner 30 kg men som sagt det finns så mycket annat man kan göra och tänka på istället om man inte hade det här problemet. Pepp pepp! :)
Logga in för att skriva en kommentar.