Varför tar jag mig aldrig i kragen på riktigt?

Min största önskan är att bli smal, att bli av med de 10 kg som jag lagt på mig under de senaste 10 åren. Men tar jag verkligen tag i det och gör något åt det? Nä, jag gör bara halvhjärtade försök. Som idag. På morgonen var jag och tränade så svetten rann, det är ju bra, men sen blev det glass på eftermiddagen och sen ikväll tryckte jag i mig 100 g choklad. Varför? Varför är man så dum mot sig själv? Om man bara tagit tag i det en gång för alla och gått ner de kilona så tror jag att man skulle tänka två gånger extra om man ser att vågen är på väg upp igen. Nä skärpning på mig! Jag vill ju vara smal och fin. Min pojkvän tycker jag är fin, men jag vet att han skulle tycka att jag var ännu finare om jag gick ner de där 10 kg, då hade jag varit den tjejen han blev tillsammans med. Nu måste det verkligen hända något! Under 70 kg i juli, det bör väl vara ett rimligt mål, det är 4 kg som ska bort. Japp, nu är det skrivet så nu ska det allt uppnås. Jag har ju gymkort, 20 träningsdvder, en stor yogamatta, pilatesboll, vikter, gummiband x 3, hopprep och en rockring, så det finns ju saker att använda. Plus att jag ska sluta stoppa så mycket skräp i munnen utan att tänka före. Tur att det är en extra måndag denna veckan så man kan börja om på nytt :)

Kommentarer

6 juni 2011 23:14

Thyndra

Det där är så konstigt, precis lika konstigt som det är när allt plötsligt lyckas. Vad det beror på, ingen aning. Det var länge sedan som jag hade så kul som den här våren när kilona (smörpaketen) bara rinner av. Ändå så har jag hållit på precis som du i flera år innan. Varför hade jag inte så här kul för flera år sen??? Ja, det kan man undra. Hoppas att du fixar det imorgon och skriv här då och skryt om dig själv :)

Logga in för att skriva en kommentar.