icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jag älskar livet och vill göra så mycket med det, men inget blir gjort.
Min storlek stoppar min, både psykiskt och fysiskt.
Och livet rinner i väg från mig...........
Tycker om att skriva, skriver mig igenom det mesta.
Hoppas kunna skriva mig till lusten, energin och lite "jävla anama" så jag kan börja ta hand om mig själv. Vägen är inte klar än så länge finns där saker som skymmer sikten, men jag vet att där finns en rätt väg för mig.
Hoppas att detta kan vara ett steg i rätt riktning.
20 augusti 2012 00:04

En helg med känslor.

Vaknade upp i lördags med ett tryck över bröstet och en sorgsen känsla. Orsaken var att jag somnade väldigt ledsen i fredags. Var på fest och satt och tittade på min älskade pappa.Sedan i maj har han åldrats många år, han ser sliten och trött ut. Men det é nog den senaste månaden som tagit hårdast på honom. Jag har lyckats hålla "garden uppe" nu i över en månad men i fredags föll den. Jag körde hem tidigt från festen, dels för jag var jättetrött pga av värmen vi haft hela veckan men mest för att känslorna blev för mycket. I bilen hem kom tårarna.............. Och inte blev känslan bättre av att jag var hemma hos mina föräldrar och pappa försökte fixa en översvämning men lyckades väl så där. Vilket gjorde honom frustrerad och irriterad, vilket gör att han snäser och fräser mot oss. Det har min pappa aldrig gjort innan han blev sjuk. Detta på verkar mig naturligtvis mig enormt mycket. Väl hemma försökte jag komma till ro med mig själv men det gick inget vidare. Satte mig på cyklen och försökte cykla bort min frustration, det blev 8 km. Väl hemma igen så fick trädgårdslandet sig en omgång. Den sorgsna känslan försvann så smått men det blev inte någon riktigt bra lördag ändå. Söndagen blev betydligt bättre.Sovmorgon och lugn fm. Vattenbus och mys med yngsta brorsonen. Grillning hemma hos föräldrarna med 2 av mina bröder, 1 svägerska och lilla brorsonen. Den olidliga värmen har gjort att man inte rört sig så mycket som man borde. Maten har väl varit rätt okej, inte helt katastrofal. Laddar inför en ny vecka på mitt underbara jobb men "mina" underbara ungar. Va rädda om er!

Kommentarer

  • Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.