icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jag älskar livet och vill göra så mycket med det, men inget blir gjort.
Min storlek stoppar min, både psykiskt och fysiskt.
Och livet rinner i väg från mig...........
Tycker om att skriva, skriver mig igenom det mesta.
Hoppas kunna skriva mig till lusten, energin och lite "jävla anama" så jag kan börja ta hand om mig själv. Vägen är inte klar än så länge finns där saker som skymmer sikten, men jag vet att där finns en rätt väg för mig.
Hoppas att detta kan vara ett steg i rätt riktning.
22 augusti 2012 21:14
2

Var började det gå fel och varför?

Har flera gånger funderat på varför just jag blev en tjockis, vad gick fel och varför? Har syskon, bröder och ingen av dom är överviktiga och har aldrig varit. Men jag...... Vi har växt upp i samma hus, samma föräldrar, med samma mat m.m. Som barn var jag aktiv fotboll, gymnastik och ridning. Gymnastiken slutade jag först med för det krockade med ridningen och valet var lätt. När jag sedan som 12-13 åring fick problem med knäna så fick jag sluta med både fotboll och hästar. Problemet var nog att det inte ersattes med något annat, tappa sugen när jag inte längre kunde fortsätta med ridningen. Kommer ihåg att jag gillade gymnastiken i skolan fram tills dess att knäna började krångla. Mina knä var säkerligen början till min viktökning, men sen då? Var började det gå fel med maten? Mamma gjorde ingen skilnad på hemmaplan. När jag började högstadiet hamnade jag i en större stad, nya kompisar m.m. Vi hade cafeteria på skolan och det hände ju mer än en gång att man hamnade där i stället för i skolans matsal. Och inte fanns där några nyttigheter utan det var munkar, vanlijbullar, kanelsnäckor, glass m.m. Hur bra var det? Misstänker stark att jag är sockerberoende och jag undara om mitt "missbruk" började där i skolans cafeteria. Under mina år i gymnasiet tror jag att jag åt i skolans matsal högst 10 gånger. Vi var omringade av mataffärer, snabbmat och caféer. Ibland åt vi inget alls.... fick ju middag när man kom hem. Flyttade hemifrån som 19 åring och då blev det mycket pasta och bröd det ska erkännas. Inte mycket grönsaker passerade mina dörrar då. Många festkvällar blev det då jag var en av dom första i gänget som flyttade till eget. Då var det pizza, chips, godis och dricka av alla de slag. Nu ett antal år senare(och äldre) är jag mer medveten om vad som é fel i mina "menyer" och det har jag egentligen vetat läääänge. Meeeen..... Den stora frågan nu är bara varför har jag ätit såååå fel under så många år och den ännu större frågan är varför fortsätter jag??????????

Kommentarer

  • 23 augusti 2012 06:50
    Mallag
    [FET]Lycka till här nu![/FET]Du kan få mycket pepp här på MD! Hitta din egen "diet" och tanka positiv energi här! Kram malin ps oxå Nalle Puh älskare :)
  • 23 augusti 2012 08:44
    Det här är en historia jag kan känna igen mig i. Skolan jag gick i hade en choklad-automat och också närliggande snabbmatsställen och matbutiker. Nu har jag hört att skolan dock tagit bort automaten och begränsat möjligheten för eleverna att gå ut på stan, i alla fall för högstadiet och istället börjat satsa på billiga mellanmål i skolmatsalen. Mycket vettigare tycker jag! Jag önskar att jag hade insett hur allt sockerhaltigt jag åt då skulle komma att inverka på mig på längre sikt. Då hade jag inte en tanke på att jag kunde bli tjock. Förstod inte att fetman kommer smygande medan sockerberoendet fastnar ganska omedelbart.

Logga in för att skriva en kommentar.