icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Många vägval, många berg och ännu fler dalar har lett mig hit, igen. Att ha en kropp som jag trivs i, som visar den jag är på insidan, har visat sig vara svårt och en livsuppgift. Varje gång tänker jag att nu jäklar kommer det att fungera, bara jag tar mig upp för det här jäkla berget så kommer jag att lyckas! Insida och utsida kommer att mötas, den jag är och så som jag tror mig se ut kommer speglas på min utsida och visa sig i spegelns reflektion. Och för en allt för kort tid uppfylls min önskan och tro. Det hårda arbetet och den stränga disciplinen ger resultat och vi möts, där i spegeln. Men...så händer något, livet ger mig en hård knuff och jag faller. Faller för frestelsen och utför bergets kant. Det är så lätt att gå nedför, så enkelt och jag märker inget först, tror det är OK, jag kan hantera det. Tills jag landar vid bergets fot, hårt, hårt. Orkar inte klättra igen, fastnar ett tag. Finner så styrkan i att jag inte uthärdar skillnaden, skillnaden mellan utsida och i sida. Drivs av önskan att få mötas. Reser mig upp igen och tar sats. Tar sats för att återigen klättra upp mot toppen.
21 maj 2018 21:07
5

Och där ramlade de hektona...

.... av mig också laugh

Jag brukar ju, som många vet, ha små diskussioner med min våg. Och nu pratade vi lite... tja... det är ju jag som pratar.... eller inte ens det... för kommunikationen är helt tyst, vi kör mental kommunikation surprise Och vågens enda sätt att kommunicera är med siffor. Men, vi förstår varandra och respekterar varandra... oftast.

Iallafall, i morse så "pratade" jag lite snällt med vågen och sa att till midsommar så skulle jag gärna vilja hamna på 119... det är liksom mitt mål. Men sen är det ju det att för längre sedan så vägde jag 114 kg, eller så här, den 18 oktober 2016 registrerade jag mig här på MD på just 114 kg. (Nej, av någon anledning så registrerade jag mig bara och inte mycket mer, vilken dundertabbe!!) Och de där jäkla kilona spökar för mig och gör mig lite irriterad på mig själv. Varför behövde jag tjocka på mig, det gick ju så bra?! Nå, samtidigt som jag blir lite ... hmm... småirriterad... på mig själv så blir jag också taggad. Jag ska minnsan dit igen! Så det så.

Så medan jag pratade med vågen om tja, 120 är ju en trevlig och rund siffra men 119 är ju faktiskt bättre så nämnde jag lite försiktigt att efter sommaren skulle det vara kul att hamna på 114. Jag tog det försiktigt för man vet ju aldrig med vågar... Men, si då när jag knallade upp på vågen så bländade han mig med 120,5! Är han inte underbar!? 

Idag gick jag till jobbet i en ny topp som jag köpte för 4 månader sedan men aldrig haft eftersom den suttit som ett korvskinn, minst sagt. Idag satt den perfekt! DET mina vänner är en underbar känsla.

Ha det gott nu denna ljuva måndagskväll alla härliga vänner laugh

Gillar

Kommentarer

  • 21 maj 2018 21:10
    8veckor

    You Go Girl !yes

  • 21 maj 2018 21:18
    Kicki47

    Tack 8veckor och Janinae. Ibland har man flyt och då är det så himla häääärligt! Spara på den känslan till de dagarn när det är lite tyngre.

  • 21 maj 2018 22:45
    seglar67

    Underbar känsla när korvskinn blir bekväma! 114 klarar du lätt.👍

  • 23 maj 2018 00:54
    Bella50

    Härlig känsla det där. Grattis 👏👏😄

    Imorse hade jag en provning av capribyxor här hemma...blev lite förvånad 😲

    Trots flera kilo upp sedan förra säsomgen så kom jag lätt i flera av paren.

    Undrar ju då vart den vikten satt sig🤔 ...inte är det på rumpa och höfter iaf.

    Senast uppdaterad 23 maj 2018 00:55

  • 23 maj 2018 21:11
    Kicki47

    Tack LissaLo, seglar67 och Bella50! heart Nu är det bara att fortsätta. Hänga i liksom.

Logga in för att skriva en kommentar.