Sagan om musklerna
Sitter just nu i min älskade fåtölj och bälgar i mig vatten (m äppelcidervinäger). Kroppen är tung som bly och alla muskler har nu gått i gemensam strejk. "Utarbetade - ge oss vila" står det på deras plakat. Tja.. jag förstår dem. Om jag var dem skulle jag också gått i strejk 
Vad har hänt undrar du? Så här var det...
Det var en gång en mogen kvinna i sina allra bästa år. Hon hette Kicki och bodde i ett vitt hus med en stor trädgård runtom. En morgon vaknade Kicki och sa till sig själv, "Idag ska du börja ett nytt liv! Ett nytt och friskare liv fullt av god mat och massor av träning". Tja musklerna som var ganska slöa och orkeslösa, de orkade inte ens lyssna. De bara somnade om, vana vid att få sova och softa hela dagarna.Plötsligt blev de väckta av att någon krävde att de skulle röra på sig, det fanns muskler som inte hade rört på sig på över ett år. De stirrade sig skräckslaget omkring och kände hur den stela hinna de så skönt vilat i började krackelera. Och detta fortsatte, dag efter dag. Vissa dagar fick de vila litegrann men det varade inte länge utan snart var de igång, drev ben på en cykel, styrde armar som lyfte tyngder. De muskler som mådde sämst var magmusklerna. De hade sovit bra länge och låg så skönt inbäddade i en säng av fett. Plötsligt skulle de arbeta när det skulle göras "sit-ups". Oron var stor bland musklerna och det kallades till stormöte med hjärnan. Där fick de ingen hjälp precis. Den svarade bara att det var deras jobb att arbeta och det var bara att köra på. De gick muttrande därifrån.
Den här dagen vaknade Kicki av att solen sken från en klarblå himmel, luften var frisk och klar med bara någon plusgrad. Så hon tänkte "Idag ska vi köra hårt med kroppen". Snabbt, innan frukosten, tog hon på sig sina träningskläder och kastade sig först upp på motionscykeln. Hon körde fortare och hårdare än hon någonsin gjort förut, i 10 minuter tills benens muskler skrek av trötthet och bara kolapsade i en liten hög när hon äntligen steg av. Men då, då var det dags för styrketräning och lyckades hon inte få igång till och med de där små pluttmusklerna runt knäna genom att stå på ett ben i 60 sek! Musklerna var i uppror, men de orkade inte demonstrera. Efter 30 plågsamma minuter, då musklerna få ge allt de hade, tänkte de att nu ÄNTLIGEN får vi vila. Det var då, som Kicki gick över gränsen enligt musklerna. Då tar hon stavarna och ger sig ut att promenera, först lugnt visserligen men så fortare och fortare bara för att de sista tre minuterna spurta hemåt.
Musklerna gav upp, de ville säga upp sig och den här gången fick de med lungorna och hjärtat också i klagolåten. Aldrig förut hade de jobbat så hårt. De skrek, de gormade, de protesterade men hjärnan... hon bara skrattade och ropade HEJA HEJA du kan!
Sensmoralen i denna saga är att även om dina muskler och lungor skriker åt dig att sluta så är det hjärnan som bestämmer vad du gör. Så bara du programmerar din hjärna så kan du göra ALLT du vill 
Skön solig lördag önskar jag er allihop
Gillar
Kommentarer
-
En helt underbar saga☺️Jag ska nog läsa den för min hjärna framåt kvällen!!
-
en bild säger mer än 1000 ord
-
Tack Tita jag det kanske blir en bra godnattsaga så att hjärnan får bearbeta den under natten
8veckor Tack!
-
Bra skrivet och bra jobbat!
-
Så rolig saga!
-
Men musklerna blir gladare lite längre fram, när kost och motion har minskat på fettdepåerna för då får musklerna en mer framträdande roll! Alltid något och locka dem med när de är motsträviga!
-
Bra jobbat hjärnan, bra att du kör med musklerna, de kommer att tacka dig
-
Tack så himla mycket för den underbara berättelsen, det känns verkligen som ännu en sporre att fortsätta kampen
-
Oj vad kul att så många tyckte om min lilla saga
Tack! Känner jag mig själv rätt så kommer det att dyka upp fler liknande saker
Logga in för att skriva en kommentar.