Kul men vemodigt

Hade jättekul igår med alla gamla danskompisar. Vi är inte så många i vår grupp utan att vi lätt kan träffas hemma hos någon i gruppen och samlas runt köksbordet. Trevligt nog ska vi träffas snart igen. Tyvärr kommer de flesta i min grupp annars att börja åka till en annan stad en gång i veckan och dansa på kurs. Själv känner jag att jag inte orkar sitta och pendla varje vecka - eller snarare att jag inte orkar upp och jobba i så fall :-) Det känns lite vemodigt även om jag gjort mitt val och är nöjd med det. Just nu behöver jag bara vara efter jobbet - det var så mycket i mitt liv förra året att jag mest behöver satsa på det basala som att jobba, träna, äta och sova. Dans får det bli när jag hinner - på helger mest. Maken kommer däremot att pendla till kursen en gång i veckan - det känns helt ok, vi har alltid gjort vissa saker ihop och vissa saker var för sig.

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.