Stå på tå

Hej och hå - nu kan jag stå på tå!

Det känns som om min onda fot aldrig vill bli bra igen - mest för att jag tvingas sitta stilla mer än jag vill. Samtidigt är det bra för mig att tvingas vara stilla. kreativiteten kryper närmare och jag blir sugen på att baka, sy och pyssla igen.

Igår märkte jag i alla fall en stor förändring. Nu kan jag stå på tå igen. Jag fick lite ny gnista och fortsätter den här veckan också med en kombination av att vila mig i form och göra sjukgymnastik. Jag övar mig på att gå korta sträckor med mina nya inlägg och de verkar bra, men helt bra känns det inte förrens inflammationen i hålfoten ger med sig.

Tur ändå att jag kan köra mitt styrketräningspass (numera styrketräning kombinerat med yoga, pilates, prehab för en axel och rehab för foten...) och att det finns cyklar - så härligt att bara ta en tur. Först kände jag mig larvig när jag tog kvällspromenaden på cykel, men med lite övning känns det helt ok att cykla utan egentligt mål. Höjdaren var förra veckan när maken och jag cyklade längs havet och tittade på vackra hus.

Igår åt jag var tredje timme; äggmjölk, fettkaffe med finncrisp, proteindrink och grönsaksjuice, middag med familjen. Det blir lite enformigt och jag hade funderingar på hur länge till jag vill hålla på - ända tills efter middagen när jag fick rusa på toa. Det var magen som fick stå för svaret; den vill i alla fall ha semester i några dagar till och belastas så lite som möjligt. Okej då, magen, jag står ut ett tag till och äter bara fast föda till middag med familjen...