Att vända skutan

Jahapp, då var det onsdag! Min helg har varit fantastiskt rolig men inte alls nyttig. Vilket ju var planen - men det blev lite mer än planerat, och måndagen blev inte heller speciellt bra. Helt galet hur enkelt det är att falla in i dåliga mönster igen, och hur svårt det är att komma tillbaks till de bra vanorna! Det första går som att singla slant, det andra är som att vända en finlandsfärja. Nåja, jag tog mig i kragen på måndagskvällen, fixade matlådor och packade träningsväskan, så skutan är officiellt tillbaks i rätt riktning, om än en dag försenad.

Tyvärr gick det inte alls bra på gymmet igår. Jag skulle springa lite intervaller, som vanligt, men redan på tredje intervallen så protesterade vaderna och smalbenen så ljudligt att jag var tvungen att sluta och nästintill halta tillbaks till jobbet. Som tur var så träffade jag jobbets egna massör (hur lyxigt?) på vägen och fick en tid hos honom dagen efter, alltså idag. Han knådade en del på vaderna och fick mig att dyrt och heligt lova att vila ett par dagar och köpa ett par ordentliga löparskor innan jag försöker mig på att springa igen, så jag får väl ta en sväng förbi Löplabbet imorgon. Det kommer göra ett hål i plånboken, men det får det vara värt.

Något som också gjorde hål i plånboken var lördagens utekväll. Kollade kontot dagen efter och jojomänsan, 1500 kronor gick till drinkar och taxi under kvällen. Det gick dock inte bara till mig, måste sluta vara så frikostig i baren... E-type var dock en trevlig överraskning - karln har ju inte åldrats sen -97! Sjukt kul show och inte alls några tecken på gubbighet. Ytterligare en överraskning var att jag faktiskt, för första gången på flera år, träffade en snubbe som var väldigt söt och som jag inte riktigt kan släppa tankarna på... Inte alls min stil, men så söt... Dock så bor han 20 mil härifrån så vi får väl se om vi träffas igen. Jag vet inte.. Jag har inte tid med det här! Jag kan inte känna något för någon nu, det funkar inte!

Om inte annat måste jag ju bli smal innan jag kan ligga med någon? Mvh den osäkra 15-åringen i mitt inre.