Dålig helg, bra dag!

Ja så kan man väl summera de senaste tre dagarna. Eller ja, helgen var inte extremt dålig i matväg, det var endast planerade utsvävningar och inget hetsätande. Skillnaden mellan dessa två kan tyckas hårfin när man ser det utifrån men känslan för mig är enorm. Det handlar om att ha kontroll och sluta när man är mätt, inte trycka i sig bara för att. Resultatet på vågen imorse blev blygsamma +0,1, vilket jag är mkt nöjd över. Det dåliga i helgen var snarare alkoholintaget på lördagen. Av någon anledning fick jag för mig att jag var hulken och kunde dricka hur mkt rom och cola som helst utan att bli berusad.

Vi kan summera det hela med: så är icke fallet.

Hursomhelst, idag är jag riktigt nöjd över mig själv. Ansatsen imorse var givetvis en bra matdag, men vid lunch var jag vrålhungrig och dessutom var jag tvungen att ge mig iväg och storhandla inför juldagen. Ska bjuda familjen på kalkon och ville undvika rusningen på Willys. Seminariet drog ut på tiden och jag hamnade på Willys med en mage som skrek av hunger. Insåg också när jag var där att jag glömt ta fram kycklingen och såsen från frysen och därmed inte hade något bra att äta direkt när jag kom hem.

Jag dividerade med mig själv, förhandlade och funderade på vad jag skulle äta. Jag var nära att plocka på mig en färdigrätt ur frysdisken, men så fick jag se att de hade rea på kycklingfärs med kort datum. Med en kraftansträngning köpte jag det och gjorde kycklingbiffar till lunch och det enda oplanerade blev en liten burk vitlökssås till. Hela eftermiddagen har jag tänkt på allt godis som står i köket, grädden till juldagen och framförallt: ingredienserna till en kladdkaka med after eight. Jag var helt säker på att jag skulle falla för frestelsen, men sköt det hela tiden framför mig och plötsligt var klockan nio och jag har bara ätit det inplanerade och inte rört godiset. Halleluja.

Återigen är det ett stort steg för mig men ett väldigt litet steg för mänskligheten. Att stå emot frestelserna en dag är ingenting i det långa loppet, men det långa loppet består av en dag och en dag och en dag till. Jag faller alldeles för ofta för snabb tillfredsställelse och löften om förbättring och planering för en morgondag som aldrig kommer. Varje gång jag gör ett bra val och får till en bra matdag, trots att det är jul som kommer osv osv, så vinner jag mot den där planeraren som bygger luftslott och tänker "efter nyår, då jävlar".

Att gå ner till 75 innan jul är inte att tänka på, men jag tar en dag i taget och förhoppningsvis kan jag behålla kontrollen över alla dessa helger. Ytterligare en rolig grej är att jag blivit vän med en tjej som har samma mål som jag - att gå ner i vikt till nästa sommar. Hon var med i helgen och jag blev ännu mer peppad när vi pratade om att gå ner i vikt och kunna ha på oss de där supercoola kläderna som vi egentligen vill ha, istället för att ta det som får oss att se minst tjocka ut, något som vi båda gjorde i helgen. Klädpanik är sjukt tråkigt när det handlar om att man är för stor för alla snygga kläder man har... När jag har gått ner i vikt ska jag aldrig mer kolla åt ett par leggings. Satan, vad jag är trött på leggings.