Den ätstörde says what?

Va? Vadå? Va? ...Det finns få saker jag hatar här i livet. Jag hatar orättvisor och rasism, ojämställdhet och kvinnovåld. Jag ogillar starkt självvalda trubadurer på fester, "Nämen, ojsan, jag hade visst min gitarr i bakfickan, ska jag spela en trudelutt för er?" - svaret är nej, och alltid nej. Men något jag verkligen avskyr, det är att ha fel. Att klämma ur sig de där orden "hm, oj, jag hade visst.. fel..", det är jämförbart med att föda en flodhäst för mig. Men tyvärr händer det ibland. Och nu har det hänt igen. Jag hade fel. (Ja, det tog mig ca 30 min att skriva den meningen här. Eller okej, det gjorde det inte, men det skulle ha kunnat göra det om jag hade haft lika svårt att skriva som för att prata.) Jag skrev ju förut om min fantastiska bok om hur man ska ändra tänket när det gäller mat. Den här alltså: [LANK]http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=1456413333[/LANK] Den utgick från en del sunda principer och jag har följt dem till punkt och pricka ett tag, men tyvärr är min hjärna inte frisk nog att ta till sig de bra tankarna. Jag har försökt hur länge som helst nu, men fan, jag hör själv hur min missbrukarhjärna går runt reglerna och vänder dem till hetsätningens fördel så att säga. Jag kan inte ta till mig det rätta tänket, min hjärna vägrar samarbeta! Den är ganska smart min hjärna, det har den alltid varit. När jag gick hos en kurator för några år sedan och diskuterade livets mening och sånt, så lyckades den alltid vända på saker så att min kurator bekräftade det jag sa och höll med mig, och att det faktiskt var resten av världen som var väck. Det är likadant nu - den tar till sig de bra tankarna och manipulerar dem så mitt beteende använder sig av dem men ändå gör motsatt sak! Man kan ju bli knäpp för mindre. Men det är som vanligt med min hjärna, med alla metoder, vare sig det gäller viktminskning eller systemutveckling (som jag pluggar) så tar den till sig det den vill, och lyckas fippla bort resten. Vad leder det till, enligt min nya, fantastiska metod? Som ni kanske kommer ihåg går den ut på att slappna av och låta kroppens signaler styra vad man äter, utan att värdera vad man äter eller försöka kontrollera. Syftet är att helt enkelt lära sig äta efter hunger och lita på sin kropp. Den säger vad den vill ha, varken mer eller mindre. Hur tolkar min hjärna detta? Jo, som att jag SKA äta ihjäl mig. Jag klarar inte att slappna av. Tänker hysteriskt "nu måste jag passa på att äta, för imorrn måste jag fan sluta" - fastän jag vet att om jag tänker så kommer jag aldrig kunna bryta den onda cirkeln av bantning och hetsätning. Ska jag berätta för er vad jag åt idag? Jag levde ut mina allra innersta fantasier när det gäller mat: [PUNKT] Jag gjorde hemgjorda maränger [PUNKT] Jag vispade grädde [PUNKT] Jag slevade upp ett halvt paket gräddglass i en skål [PUNKT] Och till sist, det värsta av allt: Jag smälte en tvåhundragrams Marabou. [PUNKT] Sedan geggade jag ihop allt och åt!!! Jävlar vilken matkoma jag fick efteråt! Heliga guds moder, som pappa säger ibland när han är extra förtvivlad. Matmissbrukarens motsvarighet till heroin, haha. Och som den äkta missbrukaren sitter jag nu och funderar på att ta andra halvan av det där glasspaketet.. Men vad jag har då lärt mig av de här senaste dagarna? Jo. Jag misstror inte metoden - den är bara inte rätt för mig, just nu. Med dagligt terapistöd kanske, men inte ensam. Jag behöver regler och gränser för att hitta den här normala balansen. I framtiden hoppas jag kunna hitta den balansen utan att tänka för mycket, och kunna lita mer på vad min kropp säger, lära mig att lyssna på den, men först och främst måste jag ha ett allvarligt snack med min hjärna och säga åt den att detta duger fan inte. Underminera inte min viktminskning, din jäkla svikare!

25 juni 2013 00:42

cisselala

Fattar vad du menar. Jag har gått ett 16 veckors heltidsprogram för min ätstörning men på något sätt så har den kommit tillbaka. Det krävs mycket psykisk styrka för att kunna motstå hetsätningens grupptryck. Lycka till
25 juni 2013 06:51

sasssyy

För mig har det handlat om ett grundligt förarbete och en rensning av livet INNAN jag klarat att bemästra mitt missbruk...jag har grävt otroligt mycket i mig själv för att kunna ta bort de element som gör att jag återfaller. Mycket handlar om självkänsla och kärleken till sig själv...att våga rensa bort sådant som stör det och ta in sånt som lyfter...låter det flummigt? Absolut för det är det ;-) på det stora hela handlar det om att lära sig se, känna och bestämma vad som är bra för mig...just nu var kanske din lilla matkoma bra för dig, den fyller ju en funktion när den får dig att tänka efter...eller hur? Men frågan är vad som drev dig till att göra det från början? Vad var det som utlöste svullanfet, du hade ju gott om tid att avbryta med alla de moment som ingick, vad drev dig och hur ska du göra för att distrahera dig själv nästa gång?
25 juni 2013 08:42

Gr8

meditation hjälper mig att återfå kontrollen över det mesta, matmissbruk tex. pepp :)

LadyFats blogg

Den ätstörde says what?

Kommentarer