Gnällvarning

Dålig dag. Dålig vecka. Dålig månad. Dåligt år. Dåligt liv.

Nej stopp där - så illa är det faktiskt inte. Även om jag har vacklat väldigt mycket de senaste dagarna. Motivationen har varit borta, kroppen känns inte bra, psyket känns darrigt. Hade en planerad utsvävning i helgen, och den blev lite överdriven... Som vanligt. Jag måste planera bättre och handla hem mat innan, så jag inte går där i affären vrålhungrig och vill äta allt. Utekvällen på fredagen gick dock väldigt bra, jag drack cider istället för vin, och gick hem när krogen stängde, inga konstigheter.

Sedan spårade maten ur på söndagen, och jag klarade inte av att rycka upp mig igen. Jag har mått så konstigt i några dagar, otroligt trött, ont i huvudet, magen krånglar och igår hade jag någon typ av migränanfall. Har aldrig haft det förut, men det kändes som jag tänker mig migrän: kollade på tv och synfältet började flimra runt tv-n, huvudvärken gick från ett svagt molande till ett konstant tryck och det skavde bakom ögonen.

Idag är huvudvärken något bättre, men kroppen är inte med i matchen. Magen är fortfarande skum, vilket jag hatar - den brukar liksom funka som en klocka, helt utan problem, så jag blir helt ställd när den inte gör det. Har varit trött i ögonen och alla timmar framför datorskärmen på jobbet har inte gjort det bättre.

Ställde mig på vågen en sväng idag... och det var inte roligt. Det kommer inte bli något minus den här veckan, om jag inte slutar äta idag och äter nästa mål runt söndag kväll... vilket är lite drastiskt. Slits mellan tankar på att ge upp helt och att fortsätta kämpa. Eller ja, det är ju egentligen ett ickeval - jag måste fortsätta kämpa. Jag vill ju göra det, men jag blir så förlamad när jag inte känner mig på topp. Egentligen är ju det här den bästa utmaningen för mig: det är så väldigt lätt när allt går bra och kroppen känns toppen.

De dagarna är det liksom inte ens ett problem - kaffe med mjölk smakar fantastiskt och jag håller mig mätt på mina matlådor, jag har energi att träna och energi att göra saker hemma på kvällen. Okej, inte mycket energi, det har jag aldrig, men att fixa undan den värsta disken och sy lite på mina byxor brukar alltid gå bra. All mat smakar bra och jag är oftast inte ens sugen på något annat än det jag ska äta.

Men så kommer de här andra dagarna. Som igår, och idag. När inget smakar gott, kaffet är hela tiden för starkt eller för svagt, jobbet känns tungt, träningen omöjlig och klockan fem känns det som att det enda som kan göra livet bra igen är en köttfärspirog och polkaglass. Japp, det blev min middag idag, med stort fokus på glass. Jag klarade inte att stå emot frestelserna i affären och gav upp, trots att matdagen annars var bra.

Och det är ju just sådana här dagar jag måste lära mig att vara stark. Hantera tröttheten, huvudvärken och deppkänslan, inte genom att äta något, utan genom att bara härda ut. Tänka att ja, idag är en dålig dag, men det kommer bättre dagar, och det är ingenting jag kan göra åt det just nu. Det hjälper inte att distrahera tankarna med mat, det får helt enkelt vara dåligt idag.

Mat är inte lösningen på något. Eller jo, hunger förstås, men inte annars. Jag vet inte när jag började använda mat som lösningen på all världens problem? Mönstret blir iaf mer och mer tydligt för mig: mår jag bra är allt lugnt, men om något stör jämvikten, då vill jag jämna upp det med mat. Oftast är jag ju egentligen inte ens sugen på något speciellt, jag bara går in i affären och försöker hitta det livsmedel som ska få mig att må bättre. Har märkt att jag börjar bli pinsam inne på ICA, de där gångerna när jag inte kan bestämma mig, utan bara vandrar runt, runt bland hyllorna. Någonstans borde jag ju få syn på den perfekta varan, det som ska få allt att kännas bra igen.

Huvva.

Jag måste bli bättre på det här. Som sagt, när allt är bra så är det inga problem, då rullar det på, men sådana här svackor har jag fortfarande stora bekymmer med. Så okej, vad tar jag med mig från de senaste dagarna?

De har inte varit så bra. Fine. Maten har inte funkat bra. Okej. Träningen har gått dåligt, bara ett enda pass på en vecka. Sure. Men jag hade en lång period innan dessa dagar när allt gick riktigt bra, och jag ämnar att få flera sådana. Idag var en dålig dag, men imorgon kommer en ny dag, och den ska bli bättre, på alla plan. Det har jag bestämt mig för.

Så det så!