Livet på en räkmacka!

Ja jävlar, nu flyter det på bra! Fast det var egentligen inte det jag syftade på, utan mitt nya kvällsmål. Brukar äta en mkt rejäl lunch, en proteinshake som mellanmål och så något litet till kvällen. En liten knäckemacka med smör och rökt lax, kanske ett ägg, en babybel eller en proteinbar - så har kvällsmålen sett ut länge. Men när jag skulle handla senast var den varmrökta laxen slut i affären och jag blev helt ställd (som jag alltid blir när något ruckar på mina rutiner - jag jobbar på det...). Tittade runt på hyllorna bredvid och fick se en burk handskalade räkor som jag plockade på mig istället, då det har varit min kvällsmat senaste dagarna - knäckebröd, smör, finhackad rödlök och räkor. MUMS alltså. Idag lyxade jag till det med en proteinbar också - ni hör ju! Vilket jäkla jetset-liv! :D 

Jag har tränat en hel del senaste tiden, och det känns bara bättre och bättre på nya gymmet! Det känns inte ens speciellt nytt längre, det har blivit mer "hemma", även om en del maskiner fortfarande förbryllar mig. Det finns dock vääääldigt många karlar med stora muskler och små kläder vilket är en distraktion... Försöker låtsas att jag typ fixar till hårtofsen i spegeln mellan seten, fastän jag egentligen kollar på snubben som gör biceps-curl bakom mig. Oh mama. Tur att jag kan skylla svetten och det röda ansiktet på träningen. Vill ju inte bli känd som fluktaren på gymmet...

Det är ganska få tjejer som tränar på ÖKK, men de som är där kollar jag nog på lika mycket. När man själv tränar och försöker renovera fysiken är det så imponerande när man ser de här små tjejerna som lyfter kroppsvikten över huvudet hur lätt som helst. Det finns en del lite större tjejer också har jag lagt märke till, men de är stora på ett annat sätt än jag - de har ett stort förråd muskler och inte alls så mkt fett på kroppen. Många år av tung träning tror jag, och jag vet att ett par av dem tävlar i styrkelyft och tyngdlyftning. Jag hoppas verkligen att myten om att tjejer som är muskulösa, lyfter tungt och tränar hårt skulle vara "okvinnliga" har dött ut, för satan vad snyggt och coolt det är att vara stark, oavsett storlek! Jag är långt ifrån där än, men jag jobbar på det, och jag kommer ta mig dit. Någon gång.

En gång i tiden hade jag nog tittat på de här brudarna, tänkt att de var snygga och så känt avundsjuka över att min kropp inte ser ut sådär. Mina lår är mer dallriga än biffiga, gäddhänget är större än bicepsen och där somliga har magrutor har jag en badboll. Men jag känner mig inte avundsjuk, jag blir taggad och inspirerad. Kanske för att jag på senare år börjat uppskatta min kropp mer. Den är ju helt fantastisk och jag har haft sån jäkla tur i livet! Jag är ju frisk! Kroppen gör allt jag begär av den, trots att jag plågat den med bland annat dålig mat och massor av socker väldigt länge. Tack kroppen! Du är grym! Nu tar vi det till nästa nivå!